Det är sällan någon söker sig till Företagshälsovården bara för att hen mår dåligt av elaka, anonyma kommentarer och hot via mejlen och sociala medier. Däremot kan det vara en del av ett ohälsoproblem. Men det är vanligare med fall där forskare och chefer har utsatts för olika typer av drev och hårda påhopp mot sin person.
– Jag skulle säga att vi oftare får höra talas om hot, säger Annika Hultgren och tillägger att det finns ingen heltäckande aktuell statistik på detta för universitetet. Hon är psykolog på Företagshälsovården och en av dem som följer upp den psykosociala ronden på LU.
Hjälp att hantera stressreaktioner
Företagshälsovården fokuserar på att hjälpa individer att hantera sina stressreaktioner. Det handlar om att bli trodd och lyssnad till och få råd om hur man tar hand om sig själv i en jobbig situation.
– Vi finns till både för medarbetare och chefer om det handlar om en situation på arbetsplatsen. Vi driver ingens fråga utan fokuserar på att bota ohälsan hos de individer som söker sig till oss, säger Anne Link som är chef för Företagshälsovården.
Även om alla påverkas negativt av hot och hat, antingen det handlar om anonyma hot på nätet eller aggressiva verbala påhopp från kolleger, så finns en hel skala av reaktioner. I värsta fall kan en krisreaktion utlösas som kräver sjukskrivning. En människa som hamnar i kris drabbas ofta av sömnproblem, oro, ångest eller depression.
Utlösande kan vara en mindre händelse om en jobbig situation pågått under lång tid på jobbet. Anonymt hotande på nätet brukar inte pågå mer en ett par veckor, men kan ändå leda till ohälsa.
– Vi reagerar väldigt individuellt och det beror också på vad man har med sig i bagaget. Om man blir rädd är det också viktigt att praktiska säkerhetsåtgärder vidtas, säger Annika Hultgren.
Vissa personer lyckas hålla sig lugna, andra blir oroliga och på sin vakt. Då är det svårt att forska och leva som vanligt i vardagen.
– Det kan vara viktigt att få prata om det med någon som står lite utanför och stöttar på ett professionellt sätt, säger Annika Hultgren.
Debriefing rekommenderas inte
Debriefing i grupp efter en kris rekommenderas inte längre av Socialstyrelsen, eftersom studier visat att känsliga personer ofta mådde sämre efter de ofta timslånga sessionerna.
– Forskning har visat att vissa mår sämre av debriefing, att det blir för mycket att upprepning, detaljer och sinnesrörelser runt en jobbig händelse, säger Annika Hultgren.
Men att söka stöd hos kolleger och ledning menar de är centralt.
– Att ledningen visar sitt stöd är inte bara viktigt för den som utsätts utan har ett signalvärde för hela gruppen, säger Anne Link.
Men om det är en chef som beter sig hotfullt eller på andra sätt destruktivt så måste hjälp sökas högre upp.
– Då är det viktigt att hierarkin är tydlig. Medarbetarna ska veta hur de går förbi chefen, så att de kan vända sig till högre chef eller till HR-personal, säger Anne Link.
Råd vid drev
Det blåser hårt på toppen och några LU-chefer har genom åren utsatts för drev – med många hårda kommentarer om sin person. Det kan vara internt, på nätet eller i media. Då kan Företagshälsovården bidra med rådgivning. De har även stöttat forskare som upplevt att deras forskning förtalats och arbetar även med workshops för grupper i riskzonen. Där ingår egentligen alla som fattar obekväma beslut som gäller studenter eller personal. Det kan också handla om receptionister och andra som arbetar i öppna miljöer och måste vara beredda på att bemöta hotfulla personer.
– Det är bra att förbereda sig mentalt genom att reflektera. Att vara inställd på att avleda och inte i gå klinch, och att låta en hotfull, kanske psykiskt sjuk person, få rädda ansiktet hellre än att utmana, säger Annika Hultgren.
De som hotar anonymt via nätet och inte finns i närmiljön brukar i princip aldrig dyka upp i verkliga livet.
