Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Lunds universitets historia

Under drygt 350 år har Lunds universitet utbildat studenter och skapat ny kunskap. Här berättas historien om hur det har utvecklats från en liten provinsakademi till ett internationellt storuniversitet med världsledande forskning.

Så här föreställde man sig på 1800-talet att invigningsprocessionen år 1668 hade sett ut. Teckning.
Lunds universitet invigdes den 28 januari 1668, på kung Karls namnsdag. Så här föreställde man sig på 1800-talet att invigningsprocessionen hade sett ut. Teckning (senare färglagd): Carl Aspelin.

När Lunds universitet grundades 1666 var Sverige en stormakt som åtta år tidigare hade erövrat Skåne från Danmark. Redan en månad efter svenskarnas vinst 1658 föreslog lundabiskopen Peder Winstrup för kung Karl X Gustav att Lund borde få en akademi, nu när skånska ynglingar inte längre kunde studera hos fienden i Köpenhamn. Lund hade under medeltiden varit en kyrklig lärdomsstad med en variant av högskola, studium generale, under åren 1438–1536. Här fanns också Katedralskolan, ett gymnasium som sannolikt grundades redan 1085, och som lever kvar än idag. Således fanns det en kunskapstradition i staden att bygga vidare på. 

Karl X Gustav lät universitetsfrågan bero och det var först den 19 december 1666 – efter många års diskussioner om var ett nytt universitet i södra Sverige skulle placeras – som Karl XI:s förmyndarregering med änkedrottning Hedvig Eleonora i spetsen skrev under dokumenten som grundade universitetet. Det fick namnet Regia Academia Carolina, den kungliga karolinska akademin, och invigdes i Lunds domkyrka med pompa och ståt på kungens namnsdag den 28 januari 1668 

Kungshuset i Lundagård. Foto: Petra Francke.
Efter att inledningsvis ha saknat egna lokaler erhöll universitetet 1688 det då hundraåriga Kungshuset, som blev universitetets huvudbyggnad under två sekel. Foto: Petra Francke.

Fyra fakulteter och inga lokaler

Inledningsvis hade det unga lärosätet fyra fakulteter – teologisk, juridisk, medicinsk och filosofisk – med 14 professorer och 80 studenter. Men man saknade lokaler. Fram till 1688, då universitetet fick överta Kungshuset, bedrevs merparten av undervisningen därför i domkyrkan. Studenterna utbildades främst till präster och tjänstemän. 

Den första läraruppsättningen hade en tydlig internationell prägel, där den mest kände var den sachsiske juristen Samuel Pufendorf.  År 1676 fick universitetet dock stänga på grund av en dansk invasion och öppnade igen först 1682, nu med huvudsakligen svenska lärare. Universitetets finanser, som aldrig hade varit bra, blev nu ännu sämre och slutet av 1600-talet och början av 1700-talet präglades av upprepade krig, bränder och pest. 

Det ”nyttiga” 1700-talet

En bit in på 1700-talet inleddes dock en relativt lugn period för universitetet. I linje med tidsandan blev vetenskapen mer inriktad mot ”nyttiga” ämnen som naturvetenskap, medicin och ekonomi. Nu införskaffades den Triewaldska samlingen av vetenskapliga instrument som illustrerade principer inom fysiken, Kungshusets torn höjdes för att bli astronomiskt observatorium och i huset uppfördes även en anatomisk teater där man kunde beskåda såväl dissektioner av lik som fysiska experiment. Universitetets omgivningar, som under första halvan av 1700-talet var rätt förfallna, fräschades upp. Parken Lundagård fick ett symmetriskt system av trädkantade gångar (som ännu finns kvar) och bakom Kungshuset anlades en botanisk trädgård.

Teckning föreställandes Lundegård på 1700-talet.
Vid mitten av 1700-talet rustades universitetets omgivningar upp. Det anlades en park i Lundagård och en botanisk trädgård på nuvarande Universitetsplatsen. Teckning: Petter Lönegård.

Kuriosasamling blev grunden för museer

Den vetenskapliga nyfikenheten som präglade 1700-talet tog sig också uttryck i samlande av allehanda kuriositeter. År 1735 skänkte professor Kilian Stobaeus sin kuriosasamling till universitetet, vilken lade grunden till universitetets museer (delar av samlingen kan ännu beskådas på universitetets historiska museum). Stobaeus är även känd för eftervärlden som den unge Carl von Linnés hyresvärd och mentor under hans studieår i Lund 1727–28. 

Trots fortsatt dåliga finanser tredubblades lärarstyrkan under 1700-talet i och med att det utöver professorerna tillkom tjänster som adjunkter och docenter. Få av dem fick dock riktig lön och fick bland annat försörja sig genom att ge privatlektioner.

Glansperiod med ”snillen”

Universitetets lärarlöner fick inte fungerande statlig finansiering förrän på 1840-talet. Trots detta var det tidiga 1800-talet en glansperiod för Lunds universitet som fick nya professurer och allt fler studenter. Därtill fanns flera välkända, mångsidiga ”snillen” i lärarkåren, som poeten och professorn i grekiska, Esaias Tegnér, och professorn i botanik och ekonomi, Carl Adolph Agardh. Den senare var även drivande i grundandet av Akademiska Föreningen 1830, som blev ett nav för studentlivet, inte mist efter att AF-borgen invigts 1851.

Svartvit bild av Universitetshuset.
År 1882 invigdes Universitetshuset, ritat av Helgo Zettervall. Entrén smyckades med fyra jättelika kvinnofigurer (”fakultetsmadamerna”) som senare plockades bort, troligen på grund av att de inte tålde värmeväxlingarna.

Vid 1800-talets början var universitetet mycket trångbott i Kungshuset. En, numera riven, administrationsbyggnad uppfördes i Lundagård, och Kungshuset byggdes på med en våning på 1830-talet. Men allt eftersom universitetet expanderade och forskning i modern bemärkelse växte fram krävdes det fler och mer specialiserade lokaler och laboratorier. Vid seklets mitt uppfördes de första rena institutionsbyggnaderna vid Sandgatan, vilka följdes av ett observatorium i Stadsparken och en kemisk institution några kvarter sydost om Lundagård. Den nuvarande botaniska trädgården anlades vid Östra Vallgatan. Trycket på Kungshuset lättade något 1882 när Universitetshuset stod färdigt. Tre palatsliknande institutionsbyggnader uppfördes därtill vid seklets slut längs Biskopsgatan. 

Deltagare i en botanisk exkursion år 1900. Foto.
Bilden från år 1900 visar deltagare i en botanisk exkursion – kvinnorna på bilden utgjorde en stor andel av det totala antalet kvinnliga studenter vid tiden. Foto: Akademiska Föreningens arkiv.

Kvinnornas intåg

Universitetet expanderade inte bara i staden – även studentpopulationen växte. Vid 1800-talets slut fanns det omkring 800 studenter, varav ett tiotal var kvinnor. Efter mer än 200 år med enbart män vid akademin skrevs nämligen 1880 de första kvinnliga studenterna in: Hildegard Björck och Hedda Andersson. Långt in på 1900-talet var de kvinnliga studenterna dock i minoritet och det dröjde ända till 1960-talet innan den första kvinnliga professorn utsågs, historikern Birgitta Odén. 

Expansion utan motstycke

Under 1900-talet växte universitetet utan tidigare motstycke – vid seklets slut var mer än 30.000 studenter inskrivna. Expansionen märktes inte minst i staden, där universitetets byggnader bredde ut sig åt nordost längs med det så kallade Kunskapsstråket som går ifrån Lundagård upp mot forskningsbyn Ideon och Brunnshög. 

Antalet anställda växte i motsvarande grad och forskningen gick framåt med stormsteg. Detta ledde bland annat till många banbrytande innovationer, som dialysapparaten, medicinsk ultraljudsdiagnostik, Bluetooth-tekniken med flera. 

Läs mer om innovationer från Lund

Organisatorisk utveckling

Organisatoriskt bestod universitetet länge av de fyra ursprungliga fakulteterna. 1876 delades dock den filosofiska fakulteten upp i en humanistisk och en matematisk-naturvetenskaplig sektion. Dessa blev egna fakulteter 1956. År 1964 inrättades en samhällsvetenskaplig fakultet, ifrån vilken de ekonomiska ämnena bröts ut 2004 och bildade en egen fakultet (Ekonomihögskolan). Lunds Tekniska Högskola startades 1961 som ett fristående lärosäte, men införlivades i Lunds universitet 1969. 1977 års högskolereform innebar bland annat att Socialhögskolan i Lund och musik- och teaterhögskolorna i Malmö fick Lunds universitet som huvudman. År 1996 grundade Lunds universitet Konsthögskolan i Malmö. Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed överfördes till universitetet 1998 och år 2000 invigdes Campus Helsingborg. 

Idag har universitetet nio fakulteter och är en av Skandinaviens största institutioner för forskning och utbildning, med omkring 40 000 studenter och drygt 8 000 anställda. Universitetet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten.

People & places – en historisk film

Se professor Bengt-Olle Bengtsson reflektera över universitetets historia. 

Sidansvarig:

Peder Winstrup. Målning.
Lundabiskopen Peder Winstrup var den förste att föreslå att det skulle startas ett universitet i Lund. Målning från Lunds universitets konstsamling.

Hovpredikanten Bernhard Oelreich.
Kyrkoherden och hovpredikanten Bernhard Oelreich var den som slutligen lyckades övertyga de styrande i Stockholm om att Lund skulle få en akademi. Målning från Lunds universitets konstsamling.

Änkedrottning Hedvig Eleonora. Målning.
Änkedrottning Hedvig Eleonora skrev under de formella dokumenten om att grunda ett universitet i Lund. Målning av David Klöcker Ehrenstrahl.

Juridikprofessorn Samuel Pufendorf. Målning.
Juridikprofessorn Samuel Pufendorfs blev Lunds universitets första internationellt kända namn. Foto: Leopoldo Iorizzo.

Professor Kilian Stobaeus. Målning.
Professor Kilian Stobaeus samlingar lade grunden till universitetets museer. Foto: Leopoldo Iorizzo.

Professor Esaias Tegnér. Teckning.
Esaias Tegnér var professor i grekiska, men blev mest känd som nationalskald och för sitt ”snille”. Teckning: Maria Röhl.

Carl Adolph Agardh. Teckning.
Carl Adolph Agardh var en briljant mångbegåvning och skapade bland annat en ny systematik för algerna. Teckning: Maria Röhl.

Medicinstudenten Hedda Andersson. Foto.
Medicinstudenten Hedda Andersson var den första kvinnan som tog examen vid Lunds universitet. Foto: Otto Ohm.

Historikern Birgitta Odén. Foto.
Historikern Birgitta Odén var den första kvinnan som blev professor vid Lunds universitet. Foto: Gunnar Menander/Hagbloms Foto.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen