Evolutionsbiologen Jessica Abbott medverkar ofta i offentliga sammanhang, i både SVT:s program Fråga Lund och andra intervjuer i medierna. Hon håller också en hel del föredrag för allmänheten och kommer då in på frågan om biologiska och kulturella perspektiv på skillnader mellan könen.
Polariserad debatt
Hon har aldrig drabbats av hat eller hot till följd av sina uttalanden, men konstaterar att polariseringen i debatten är ett stort problem. Efter att ha blivit intervjuad i LUM förra året hamnade hon exempelvis i en debatt på internet där hon anklagades för att bedriva feministisk propaganda.
– Det är svårt att föra en nyanserad diskussion i detta ämne. Folk landar i antingen eller, alltså att könsskillnaderna bara är biologiska eller bara kulturella, säger Jessica Abbott.
För egen del tycker hon frågan om könsskillnader är tämligen odramatisk. Människor är självklart både biologiskt och kulturellt präglade varelser, menar hon. Och könsskillnaderna kan vara både större och mindre beroende på vilken specifik egenskap man pratar om. Hon konstaterar att det är lättare att diskutera dessa frågor när man möts på riktigt, det vill säga öga mot öga istället för på internet.
– Valet av forum är viktigt, säger Jessica Abbott.
Undviker debatter på nätet
Själv undviker hon att ge sig in i debatter på nätet, det tar för mycket tid och energi. Det är betydligt mer givande att hålla föredrag. Där kan man möta sin publik och då visa konkreta bilder och tankeexperiment som kan nyansera människors inställning till könsskillnader.
För att känna sig bekväm i den här typen av situationer behöver man vara påläst inte bara inom evolutionsbiologin, utan även vad gäller studier kring jämställdhetsfrågor. Det är utifrån dessa båda perspektiv som Jessica Abbott navigerar fram bland frågeställningarna. Hon är inte bara forskare i biologi, utan även aktiv i fakultetens jämställdhetsarbete, det vill säga har fötterna faktamässigt rotade i båda perspektiven.
Jessica Abbott har dock inte som mål att trycka på folk en massa fakta, utan främst att skapa självreflektion hos åhörarna. Till sin hjälp använder hon några olika tankenötter som publiken får göra under hennes föredrag.
– Det handlar om att göra människor medvetna om fallgroparna, om de föreställningar man ibland bär på, men som inte överensstämmer med verkligheten, säger hon.
