Vad har du för akademisk bakgrund och hur länge har du undervisat i genusvetenskap?

– Min grundutbildning var främst inom engelska och kulturstudier på Universitet Bremen i norra Tyskland. Min första queerteoretiska utbildning fick jag genom en självorganiserad grupp där vi läste texter och höll workshops i kontaktzonen mellan akademin och aktivism. Min MA-uppsats var nog den första queerteoretiska uppsatsen som skrevs på min institution, det är jag lite stolt över. 

– Från början var min tanke att jag skulle vilja arbeta inom teatervärlden. Det var först när jag blev uppmuntrad att söka doktorandtjänst som en framtid i akademin började bli en möjlighet. Jag skrev en avhandling om ungas förhandlingar av nationell tillhörighet i Tyskland och i Canada, och det blev många samtal med elever där jag lärde mig mycket av deras analys av samtiden.

– Den undervisningen som jag gjorde innan jag kom till Sverige var genusvetenskaplig, även om inte alltid placerat inom Genusvetenskapliga institutioner. I Lund har jag undervisat sedan 2008, på alla nivåer från grundkursen till en högskolepedagogisk kurs om genus och mångfald i undervisning.

Vad är roligast med att vara lärare på Genusvetenskapliga institutionen?

Det roligaste med att vara lärare på Genusvetenskapliga institutionen är definitivt samtalen med studenterna när vi diskuterar litteratur och ämnen utifrån våra olika läsningar. Bell Hooks ofta citerade uttryck att ”The academy is not paradise. But learning is a place where paradise can be created.” har hjälpt mig förstå mig bättre på varför jag tycker att undervisningen är så roligt: vi funderar tillsammans hur en bättre värld kan bli till, i en kontext som är formad både av begränsningar och fantastiska friheter. 

Vad forskar du om?

– Min forskning ligger inom queer och transstudier om utbildning och skolan. Jag har till exempel forskat om hur lärare och aktivister arbetar för queer social rättvisa i skolan.

– Min senaste studie är grundad i samtal med trans och ickebinära unga och unga vuxna som berättat om och analyserat sina erfarenheter i skolan. Skolan är en så viktig plats, där både samhällelig motstånd och förändring speglas.

Har du något tips till den som funderar på att studera till genusvetare på Lunds universitet?

– För några kan det vara självklart att studera genus, för andra kan det kännas som ett stort beslut. Inom varje grupp studenter som jag har träffat hittills har det varit de som ha läst böcker om feminism, queerteori, funktionsmaktsordning och antirasism när de var unga, och de som läser sådana böcker för första gången. Det finns de som är aktivister och de som ser en genusvetenskaplig utbildning som ett sätt att få ett bra jobb. Alla dessa perspektiv är viktiga i samtalen i klassrummet, alla dessa ingångar behövs.

– Om du känner någon som pluggar genusvetenskap prata med dem om deras studier – det kan ge en bild av utbildningen. På hemsidan hittar du mycket information om utbildningen och intervjuer med genusstudenter, men även om den forskningen som vi gör. Det kan också vara ett bra sätt att få en känsla av vår institution.

Intervjun genomförd våren 2021.