Kemiprofessor Kenneth Wärnmark får 35 miljoner kronor för att undersöka hur järnmolekyler kan användas i utvecklingen av solceller och solbränsle. Forskningen syftar till att ersätta dagens material – som är baserade på sällsynta, dyra och miljöfarliga grundämnen – med material baserade på järn som förekommer i stora mängder i jordskorpan.

Denna forskning ska göra det möjligt att fånga in solljus och omvandla det till energi på en stor och global skala.

Marcus Aldén, professor i förbränningsfysik, får 34 miljoner kronor för att forska kring alternativa, klimatsmarta bränslen. Genom att förbränna metaller, ammoniak och biomassa – samt studera denna energiomvandling med avancerad laserdiagnostik och modellering – finns stora möjligheter att få fram koldioxidneutrala alternativ till fossila bränslen.

Forskningen kommer att bygga på den laserdiagnostiska verksamhet som utvecklats vid Lunds universitet under flera decennier.

Torsten Åkesson, professor i partikelfysik, får 26 miljoner kronor för att söka den mörka materians beståndsdelar. Huvudsakligen handlar forskningen om att undersöka om dessa beståndsdelar är i samma massområde som den kända materians beståndsdelar.

Om den mörka materians ursprung i det tidiga universum var ett jämviktstillstånd med den kända materian borde man kunna skapa den mörka materian med ett acceleratorbaserat experiment. De beviljade medlen är för att genomföra detta experiment och göra en tolkning av resultaten.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse delar i år ut totalt 640 miljoner kronor till 20 nydanande grundforskningsprojekt vid svenska lärosäten.