Har vi en bostadsbubbla?
– Det vet man aldrig förrän efteråt. Men vad man kan säga är att dagens priser inte är hållbara med en högre ränta. Priserna är inflaterade av Riksbankens låga räntor. Går räntorna upp, så kommer många att få problem med sina skulder – och då faller fastighetspriserna.
Varför är vi så blinda för riskerna med stora skulder?
– Före stora finanskriser stiger tillgångspriserna, det vill säga priserna på aktier eller bostäder snabbt, samtidigt som även skulderna växer. Men värdet på de tillgångar ett hushåll har är bara en värdering. Om ditt hus är värderat till 3 miljoner kronor, så är det inte en garanti att du kan sälja huset för den summan. Det kan bli mer – eller mindre. En skuld däremot är ett kontrakt. Du har förbundit dig att betala tillbaka ett visst belopp. Den som köper en tillgång genom att skuldsätta sig tar alltid en risk. Skulle värdet på tillgången falla, har hushållet helt plötsligt större skulder än tillgångar. Då får hushållet ekonomiska problem. Får många hushåll problem påverkar detta bankerna som inte får tillbaka de pengar de lånat ut.
Vad är det vanligaste felet vi gör när det handlar om finanskriser?
– Ser man tillbaka på de senaste 800 åren återkommer finanskriser med jämna mellanrum. Tyvärr lär vi oss inte med tiden. Alltför ofta ser vi att vi går mot en finanskris, men intalar oss själva att denna gång är det annorlunda. Nu har vi upphävt de ekonomiska lagarna och fått ”en ny ekonomi”. Historien visar att så är aldrig fallet.
Och varför är det så farligt?
– Ekonomin riskerar att hamna i fritt fall med massarbetslöshet och banker som håller på att gå i konkurs. Då måste staten gå in och rädda ekonomin och bankerna. Budgetunderskotten och statsskulden skenar, som ett resultat. Detta får långtgående konsekvenser som vi får leva med länge.
– De ekonomiska konsekvenserna av finanskriser är inte kortsiktiga. Vi kan se att vi fortfarande är relativt sett fattigare än vad vi skulle ha varit om vi inte hade haft finanskrisen i Sverige i början av 90-talet.
Vad borde vi dra för slutsats av detta?
– En anledning till att vi får en finanskris är att vi människor har en förmåga att intala oss själva att gamla regler inte gäller längre, det är nya tider. Det vi borde göra är att försöka motverka en kraftig uppgång i skulder och tillgångspriser innan krisen inträffar, eftersom kostnaderna för kriserna är så höga.
– Ett sätt att försöka stoppa kriserna är att göra det dyrare att ta lån. En låg ränta går ut på att försöka få folk att låna mer. Vi har idag de högsta hushållsskulderna vi haft i förhållande till folks inkomster. Att då ha en politik som säger ”Låna mer!” är direkt skadligt.
Evelina Lindén
