Vad betyder det att Girjas nu har fått rätt att bestämma över jakt och fiske i området?
– Domen kommer att få olika praktiska konsekvenser. Ett spår handlar om exakt hur rättigheterna till småviltsjakten och fisket ska förvaltas. Girjas sameby kommer nu att sätta sig ner tillsammans med Svenska Samernas Riksförbund och andra parter för att diskutera hur man praktiskt ska gå vidare. Matti Blind Berg, ordförande i Girjas sameby, har till exempel varit tydlig med att den lokala jägarkåren definitivt kommer ta del av det utrymmet som finns inom renskötselns ramar.
En annan aspekt är att domen är vägledande. Det öppnar upp för att andra samebyar kan få rätten till jakt och fiske prövad på urminnes hävd. Detta kommer troligtvis först och främst att gälla samebyar ovanför odlingsgränsen. Men där kan förhållandena för urminnes hävd se annorlunda ut, och än mer så nedanför odlingsgränsen. Det är möjligt att ett nytt regelverk måste komma på plats.
Vad betyder domen för samerna?
– En principiell konsekvens av domen är utökade rättigheter för samerna gentemot den svenska staten. Rättsmålet är en del av en lång samisk rättskamp som samerna har drivit sedan slutet av 1800-talet, då den svenska staten mer aggressivt började införa olika lagar och bestämmelser som inskränkte urfolkets rättigheter. Domen är en viktig framgång för den samiska rättskampen men inte en helt okomplicerad sådan.
Man måste nämligen även sätta in domen i dess miljö- och landsbygdspolitiska kontext. Både rennäringen och miljöbevarande åtgärder i norra Sverige, eller Sápmi, ställs ofta mot exploatering såsom gruvor, vindkraftsutbyggnader och skogsbruk inom inlandskommuner som präglas av krympande skatteintäkter. På sikt kommer den samiska rättskampen nog kopplas än starkare till en större diskussion om ekonomisk politik och miljöbevarande åtgärder inom regionen.
Media har rapporterat att alla samer inte ser positivt på domen eftersom de själva inte är renägare och därför kommer att förlora rätten att fiska och jaga i området. Tror du att meningsskillnader mellan samer kommer att öka?
– Det är viktigt att notera att det är den svenska staten som i mångt och mycket har lagt grunden till dagens konflikter och spänningar. De går åtminstone tillbaka till renbeteslagen från 1886 som gjorde en uppdelning mellan renskötande samer som fick rättigheter och icke renskötande samer. Därtill förvärrades denna ojämlikhet samer emellan när staten tvångsförflyttade ett stort antal familjer i Karesuandoområdet till sydligare Sverige med start 1919. Detta fick självklart stora följder, både för de som förflyttades, de som lämnades kvar och för de som redan bodde i de sydligare markerna.
Även om meningsskillnaderna är viktiga ska inte motsättningarna mellan samebyar och andra samer överdrivas. Den samiska rörelsens politiska engagemang inkluderar flera intressen och har sedan länge gått från att endast fokusera på rennäringen. Självklart kommer det nu behövas ett demokratiskt samtal samer emellan kring hur förvaltningsfrågan ska lösas på bästa sätt. Diskussionen om samernas olika rättigheter kommer troligen att få ny energi.
Du har skrivit på sociala medier att svensk media inte förstår alla aspekter av Girjasdomen? Vad har man inte rapporterat tillräckligt om?
– Det är först och främst okunskapen som jag har vänt mig emot, att domen sällan sätts in i sitt historiska sammanhang, där samernas rättigheter har inskränkts sedan 1800-talet. Bland annat diskuteras statens roll och dess hållning jämte såväl samer såsom rennäringen väldigt lite.
Sedan har medias rapportering stundtals varit väldigt klumpig. Bland annat har fraser om samernas ”mognad” att förvalta rättigheterna använts i frågeställningar. Det är olyckligt och visar på hur viktigt det är att Sverige verkligen gör upp med gamla ideologier och synsätt.
Avslutningsvis tror jag att frågan kring samers rätt till marken och renskötselns ekologiska förutsättningar kommer att fortsätta aktualiseras genom den samiska rättskampen. Kampen för erkännande är långt ifrån över och kan på sikt bli en del i en större miljö- och landsbygdspolitisk debatt i Sverige, där till exempel frågor kring klimatförändringarna, bevarandet av biologisk mångfald och landsbygdens välfärd möts.
