Sverige har som mål att 30 procent av jordbruksmarken ska brukas ekologiskt. I dag är 20 procent av jordbruksmaken ekologiskt odlad och ökningstakten har minskat. I ekologisk produktion får man inte använda mineralgödsel och därför är en brist på stallgödsel en orsak till att ökningstakten har minskat, enligt den nya studien.
– Det tycks finnas en uppfattning om att det finns stora överskott på stallgödsel. Men det är snarare så att det finns för lite stallgödsel för att täcka den ekologiska produktionens nuvarande behov i nästan alla regioner, säger Martin Nordin, docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och författaren bakom studien.
För att bedriva ekologisk odling kan gården gödsla med egen stallgödsel eller andra typer av ekologiska gödselmedel. Men dessa täcker ofta bara en mindre mängd av näringsbehovet. Därför importerar ekologiska gårdar stallgödsel från gårdar i sin närhet.
– Vi känner till vilka gårdar som är grannar och kan se om mängden stallgödsel på granngårdar påverkar en gårds sannolikhet att vara ekologisk, fortsätter Martin Nordin.
En del menar att en lösning på bristen på stallgödsel för ekologiska gårdar är att transportera stallgödsel längre sträckor. Men den lösningen stöds inte av Martin Nordin.
– Transport är ingen lösning på problemet. Det beror på att det är dyrt att transportera stallgödsel, men framför allt på grundproblemet att det finns för lite stallgödsel, säger Martin Nordin.
På grund av att ekologisk odling är beroende av stallgödsel finns det en stark koppling mellan ekologisk odling och djurhållning.
– Min uppfattning är att man måste bryta denna koppling. Vår studie belyser paradoxen med ekologiskt jordbruk. För att mildra jordbrukets klimateffekter på miljön bör djurpopulationen minska, men för att öka ekologiskt jordbruk behöver vi med nuvarande regler för ekologisk produktion fler djur. Snarare behöver vi utveckla möjligheterna att använda andra ekologiska gödsel såsom gröngödsling, fortsätter Martin Nordin.
När man argumenterar för att öka svensk djurproduktion menar man ofta att den har en mindre klimatbelastande effekt än utländsk djurproduktion.
– Men här tänker man fel. Man bortser från grundläggande ekonomisk teori som visar att en utbudsökning alltid förväntas öka den totala kvantiteten, det vill säga världens samlade djurproduktion. För att ekvationen ska gå ihop måste svensk djurproduktion ha en mycket mindre klimatpåverkan än utländsk och det är inte rimligt att tro, avslutar Martin Nordin.
AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
