Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

"Omöjligt att ha frihandel och samtidigt rädda jorden"

När Donald Trump nyligen tillkännagav importtullar för stål och aluminium fördömdes han av frihandelsförespråkare över hela världen. Hans belackare menade att den amerikanske presidenten inte förstår att handelsprotektionism skulle innebära en katastrof för världsekonomin. Det må så vara. Men det handlar om samme Trump som också fick massiv kritik när han valde att dra sig ur Parisavtalet.
Bild på containerfartyg

Trump ifrågasätts både när han vägrar att minska utsläppen och när han inför en handelspolitik som begränsar orsakerna till sådana utsläpp. Båda grupperna av ifrågasättare kan ha rätt på sitt sätt, men motsägelserna mellan de två synsätten avslöjar stora problem i den genomsnittliga moderna världsbilden. Är det rimligt att förespråka såväl ökad handel som större omsorg om miljön?

I århundraden har världshandeln inte bara ökat miljöförstörelsen utan även den globala orättvisan. De rikas allt större ekologiska fotavtryck är såväl orättfärdiga som ohållbara. Utvecklingen av begrepp för att hylla ”tillväxt” och ”utveckling” i förmögna länder döljer den egentliga överföringen av arbetstid och naturresurser mellan de rika och fattiga delarna av världen.  

Diagram över Nettoimporten av resurser per capita till EU, Japan och USA 2007. Dorninger och Hornborg, 2015, förmedlad av författaren
Nettoimporten av resurser per capita till EU, Japan och USA 2007. Dorninger och Hornborg, 2015, förmedlad av författaren.

Exempelvis har ett hushåll bestående av ett genomsnittligt amerikanskt par med ett barn motsvarigheten till en osynlig tjänsteperson som arbetar heltid för dem utanför landets gränser, medan ett genomsnittligt japanskt hushåll med ett barn använder tre hektar mark i andra länder. Sådana olikheter i materiella tillgångar verkar dock vara en bisak för dagens ekonomer som fortsätter att framhäva de generella fördelarna med frihandel. 

Samma okunskap är än mer iögonenfallande i kampen mot klimatförändringar. Miljöaktivister och forskare i gemen fäster sin tilltro till ny teknik för sol- och vindkraft och hoppas att de kan förmå politikerna att agera. Men solpaneler och vindkraftverk är inte bara resultat av mänsklig uppfinningsrikedom som naturen har lett oss fram till. Inte heller är de magiska ingångar till oändlig energi. 

Nödvändigt att använda mindre resurser

Tekniker för förnybar energi växte fram i vårt specifika samhälle – med allt vad det innebär av ojämlikhet och globalisering – och att de går att införa beror på världsmarknadspriserna. Precis som annan teknik bygger de på en hög inhemsk köpkraft kombinerad med billig asiatisk arbetskraft, brasiliansk mark och kobolt från Kongo. 

För nästan 50 år sedan varskodde miljöekonomen Nicholas Georgescu-Roegen om att det var en illusion att tro att solkraft skulle kunna ersätta fossil energi eftersom det skulle krävas sådana enorma mängder material att uppfånga den mängd solljus som skulle behövas för att tillgodose ett modernt högteknologiskt samhälles behov. Några av dessa material är sällsynta och dyra och förstör miljön. Dessutom varnade FN:s miljöprogram nyligen för att världen är på väg mot en miljökatastrof om vi inte använder mindre resurser för varje dollar av ekonomisk tillväxt. 

Förnybar energi kräver ofantliga mängder mark

Den tjeckisk-kanadensiske miljöforskaren Vaclav Smil har visat att en övergång till förnybar energi skulle kräva ofantliga mängder mark och därmed upphäva de markbevarande fördelarna av den industriella revolutionen. Samtidigt kommer pengarna till satsningen på solkraft ytterst från billig arbetskraft och billig mark. Anledningen till att solpaneler har blivit billigare på senare tid är delvis att de i högre utsträckning tillverkas av billig arbetskraft i Asien.

Sett från det här perspektivet är det kanske inte så konstigt att förnybar energi inte på långt när har börjat ersätta fossil energi och bara blivit ett tillägg till den fortsatt ökande användningen av olja, kol och gas. Solkraft uppgår fortfarande bara till omkring 1% av den globala energianvändningen. Den har knappt gjort något avtryck på den globala användningen av energi för el, industri och transporter. Och det kan inte oljeförespråkarna beskyllas för, som fallet Kuba visar. I stort sett all elektricitet på ön härrör fortfarande från fossilt bränsle. Det måste finnas något mer än motstånd från näringslivet som gör övergången till solkraft problematisk. Att förklara det som en brist på kapital eller som ett ofantligt behov av land är två sidor av samma mynt. 

Civilisationens återvändsgränd

Här står vi inför den moderna civilisationens återvändsgränd: Den frihandel som förespråkas av de flesta ekonomer och politiker fortsätter att orsaka stora delar av de växthusgasutsläpp som de vill begränsa, samtidigt som den hållbara teknik de förordar för att minska utsläppen i sig är beroende av ekonomisk tillväxt, internationell handel och användning av mer och mer och naturresurser. 

Hur ska vi komma ut från återvändsgränden? Ekonomerna behöver inse att ekonomin inte är oberoende av naturen, precis som teknik inte är oberoende av världssamfundet. De globala utmaningarna i fråga om hållbarhet, rättvisa och motståndskraft kräver alla ett betydligt mer integrerat förhållningssätt. 

Det skulle handla om att ifrågasätta det sedvanliga förespråkandet av teknisk utveckling och frihandel

Det skulle handla om att ifrågasätta det sedvanliga förespråkandet av teknisk utveckling och frihandel. I stället för att oroligt skydda världshandeln med dess ökande växthusgasutsläpp har vi all anledning att tänka igenom vad som är verklig mänsklig utveckling och livskvalitet. Snarare än att upprätthålla en ekonomisk politik som går ut på att maximera tillväxten och resursanvändningen behöver människan utveckla en ekonomi som är avpassad efter vår sköra biosfärs begränsningar – och en ingenjörsvetenskap som tar hänsyn till globala orättvisor. 

 

Alf Hornborg

Kategorier

The Conversation

Artikeln har skrivits av Agnes Andersson Djurfeldt, professor i kulturgeografi, och publicerades ursprungligen hos det brittiska universitetssamarbetet The Conversation. Via The Conversation kan forskare vid ett medlemsuniversitet publicera sig populärvetenskapligt. Materialet består av analys, fördjupning och kommentarer kring aktuella ämnen och nyheter. 

Senaste nyheter

2018-08-21
MatchIT ska matcha nyanlända programmerare mot jobb i IT-branschen
MatchIT ska matcha nyanlända programmerare mot jobb i IT-branschen
2018-08-20
Kraftfulla molekyler ger nya rön om Huntingtons sjukdom
Kraftfulla molekyler ger nya rön om Huntingtons sjukdom
2018-08-20
Stort söktryck på utbildning för invandrade läkare
Stort söktryck på utbildning för invandrade läkare
2018-08-17
Arrival Day – nu kommer de nya internationella studenterna till Lund
Arrival Day – nu kommer de nya internationella studenterna till Lund
2018-08-15
Nyupptäckt cellskelett gynnar cancerutveckling
Nyupptäckt cellskelett gynnar cancerutveckling

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen