Resultaten presenterades på American Diabetes Associations kongress i juni tidigare i år och publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften JAMA.
Den aktuella studien bygger på en tidigare studie som visade att vissa individer, men inte alla, svarade på oralt insulin. I den tidigare studien (Diabetes Prevention Trial*) fick deltagarna en daglig insulininjektion eller en dos med 7,5 mg oralt insulin i en kapsel, i syfte att ta reda på om det kunde fördröja eller förebygga typ 1-diabetes. Resultatet av den tidigare studien var att vissa personer med högre nivåer av autoantikroppar mot insulin hade fördröjd utveckling av typ 1-diabetes, vilket tyder på att oralt insulin kan vara användbart för personer med just autoantikroppar mot insulin.
I den nu aktuella studien, delades deltagarna (släktingar till personer med typ 1-diabetes) därför in i fyra grupper utifrån förekomst av diabetesrelaterade autoantikroppar i blodet och nivån på deras betacellfunktion. I varje grupp tog hälften av deltagarna dagligen en kapsel med 7,5 mg oralt insulin och hälften tog en kapsel med placebo.
Studien som är den största i sitt slag genomfördes under 10 år och omfattade 560 släktingar till personer med typ 1-diabetes. Resultatet visar att medan oralt insulin inte fördröjde typ 1-diabetes hos de allra flesta, så kom sjukdomsutbrottet i gensomsnitt 31 månader senare i en mindre grupp av 55 deltagare.
Riktade behandlingar
– Vi arbetar för att förstå hur skillnader i immunförsvar, genetik och andra faktorer gör att viss behandling fungerar bättre hos vissa personer än andra. Den informationen hjälper oss att utveckla riktade behandlingar för rätt personer vid rätt tidpunkt, säger Åke Lernmark.
Resultat från tre andra TrialNet-studier kommer snart att ge mer information om hur typ 1-diabetes utvecklas. Tidigt nästa år kommer resultaten att finnas tillgängliga från en studie som undersöker hur olika doser och behandling av oralt insulin påverkar immunsvaret. Två andra studier testar två preparat; abatacept och teplizumab, för att se om de kan fördröja eller förebygga sjukdomsprogression före klinisk diagnos.
Ny klassificering av typ 1-diabetes
Enligt professor Åke Lernmark har forskningen inom TrialNet varit grundläggande för att förändra hur medicinska experter klassificerar typ 1-diabetes över hela världen. Forskningen som bedrivits under två decennier har lett till att typ 1-diabetes nu är allmänt känd som en sjukdom som utvecklas i tre olika steg:
- Steg 1, som nu anses vara början på typ 1-diabetes, kan upptäckas med ett screeningstest som kan identifiera diabetesrelaterade autoantikroppar flera år innan symptom uppträder.
- Steg 2 karaktäriseras av nedsatt glukostolerans till följd av betacellförlust.
- Steg 3 är när symptom uppträder - det är då diagnosen normalt sker. För både steg 1 och 2 närmar sig livstidsrisken för klinisk diagnos (steg 3) 100%.
Tack vare dessa riktlinjer är nu tidigare diagnos och ingripande möjlig i kombination med TrialNet screening och prevention. Riktlinjerna har rekommenderats av JDRF, American Diabetes Association (ADA) och Endocrine Society, berättar Åke Lernmark.
Sara Liedholm