Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Flygskammen normaliseras och drönare tar över

För 100 år sedan skedde den första kommersiella flygningen mellan London och Paris. Idag har ordet flygskam fått en plats i svenska akademiens ordlista och framtiden ser ut att bli allt mer förarlös.
flygplan
Bild: Mostphotos

Det senaste året har det talats mycket om flygets negativa effekter på klimatet. Ett exempel på hur skammen börjat bli ett potent vapen i flygdebatten är det nystartade instagramkontot Aningslösa influencers. Personerna bakom vill sätta fokus på influencers flygvanor och deras därigenom negativa påverkan på klimatet.

Läs mer: Därför hänger anonyma instagramkontot ut influencers

Men hur stark är egentligen anti-flygrörelsen?

– Den är nu stark inom den priviligierade medelklassen, men den kommer att bli starkare. När flygande blir något under/arbetarklassen gör, som till exempel rökning, så vill inte längre medelklassen förknippas med det. Då minskar det successivt och sedan radikalt, precis som rökning och nedskräpning, säger konsumtionsforskaren Sofia Ulver.

Kulturella elliten väljer bort flyget

Facebookgruppen Tågsemester är ett annat exempel på initiativ som går ut på att uppmuntra människor att ta tåget till semestermålet. Men att aktivt välja att inte flyga för klimatets skull är fortfarande något som framförallt personer i den kulturella eliten ägnar sig åt, menar Sofia Ulver.

– De personer som hängs ut av till exempel Aningslösa influencers är mestadels personer som brukar associeras till lågt kulturellt kapital vilket är ett sorts spel med klassförakt. Kanske inte så trevligt, men det ger effekt. Det här är ju personer som har stor makt i ungdoms- och konsumtionskulturen.

För ett år sedan skrev hon en uppmärksammad text i DN om resandet som klass- och statusmarkör i förändring. Sedan dess tycker hon att ”flygvägrarna” vunnit ännu mer mark.

– Det börjar normaliseras att prata om flyg som miljöbov. Skammen blir tydlig när folk till och med skämtar om sig själva som miljöbovar när de flyger och ”smygflyger”. 

Läs mer: Därför struntar medelklassens långresenärer i klimathotet

Resandet är djupt rotat i vår kultur som symbol för frihet och äventyrslusta. Men det som tidigare signalerat världsvanhet, kan nu också signalera nu ren och skär omedvetenhet.

– Det finns undersökningar bland unga på dejtingsajten Tinder som visar att man blir man populär och till och med attraktiv om man står vid ett vattenfall på Hawaii eller hänger vid sin surfingbräda. Ända sedan överklassen började resa i modern tid så har vi associerat resandet med status. Nu sker initiativ som bryter med det – för klimatets skull kanske det inte är så dumt.

Framtidens blir allt mer förarlös

När det gäller den tekniska utvecklingen av flyget så har Michael Johansson på universitetets trafikflyghögskola en huvudspaning:

– Inom 20–30 år kommer vi att se betydligt större andel förarlösa flyg, säger han.

Redan idag pågår försök med att transportera människor med drönare – då handlar det om kortare sträckor.

– I Dubai till exempel finns planer på transporter för människor från hotell till flygplats, alltså sträckor där det faktiskt kan löna sig jämfört med att ta bil. Här finns flera företag som ser kommersiella möjligheter. I ett annat pågående projekt är målbilden att en drönare till sommaren ska kunna lyfta ett ton eller åtta passagerare.

Utvecklingen har gått snabbare än vad branschen har kunnat föreställa sig, menar Michael Jansson.

– För tio år sedan när vi pratade om hur flyget skulle utvecklas i framtiden så nämndes i stort sett inte drönarna. Men systemen har utvecklats snabbt till att nu kunna agera autonomt i förhållande till planerad rutt – alltså drönare kan själva välja bästa och säkraste vägen. Möjligheterna och användningsområdena med drönare för olika branscher har fullkomligt exploderat. 

Psykologisk barriär

I Europa finns idag dubbelt så många kommersiella drönarpiloter, jämfört med traditionella piloter, enligt Michael Johansson som tror att utvecklingen mot förarlösa ”stora” flygplan kommer att gå stegvis.

– Det finns naturligtvis en psykologisk barriär som gör att människor inte gärna vill sätta sig på ett flyg där piloten styr från marken istället för att vara med på planet. Jag tror att förändringen inledningsvis kommer att ske när det gäller frakt av last – där kanske vi ser de första transporterna över Atlanten inom 20 år. 

– När man sedan kan konstatera att det funkar så kommer man att börja även med passagerartrafiken. Från att ha två ordinarie piloter kommer man sannolikt att dra ner till en ensam pilot för att sedan köra helt förarlöst.

Michael Johansson tror inte att den pågående klimatdebatten kommer att innebära ett minskat flygande – i alla fall inte över tid. 

– Jag tror att flygskam är något som är ganska isolerat till Sverige och inte heller här någon allmän företeelse. Dock har vissa personer och organisationer som går i bräschen stor betydelse som lobbygrupp. På så sätt påverkas flygbolagen att minska flygets klimatbelastande effekt och vi kommer att se en mer diversifierad och modern flotta av flygplan.

Fotnot: Trafikflyghögskolan håller just nu på att skapa ett kompetenscentrum för hela Lunds universitet när det gäller att använda drönare i forskning.

 

 

 

Kategorier

Kontakt:

Sofia Ulver, Ekonomihögskolan

Universitetslektor

Mobil: +46708666102

Telefon: +46708666102

E-post: sofia [dot] ulver [at] fek [dot] lu [dot] se

Läs mer om hennes forskning här

 

Michael Johansson, prefekt Trafikflyghögskolan

Tel: 0435-44 54 52

E-post: michael [dot] johansson [at] tfhs [dot] lu [dot] se

Läs mer om Trafikflyghögskolan här

 

Senaste nyheter

2019-02-15

Ekonomiskt bakslag för Historiska museet

Ekonomiskt bakslag för Historiska museet
2019-02-15

Så överlever du avhandlingsarbetet

Så överlever du avhandlingsarbetet
2019-02-15

Kulturarv som mötesplats eller gränsvakt

Kulturarv som mötesplats eller gränsvakt
2019-02-15

Prisad pedagog arbetar med flippade klassrum

Prisad pedagog arbetar med flippade klassrum
2019-02-15

Institutioner väljer hållbar mat – kött blir specialkost

Institutioner väljer hållbar mat – kött blir specialkost

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen