Vad är ditt forskningsområde och vad forskar du om just nu?
– För närvarande fokuserar jag på hur syriska kvinnors politiska deltagande ska få en mening och effekt på alla nivåer av beslutsfattande i förhandlingarna och fredsprocessen, samt i övergångsfasen som delvis handlar om att skriva en genusmedveten konstitution. Jag arbetar också med forskning som är inriktad på syriska flyktingars värdighet.
– Jag arbetar över flera områden, t ex humanitära aktioner och utvecklingsinsatser, FN-systemet, flyktingar och migration, civilsamhället och övergångsrättvisa. Jag lyfter fram vikten av att engagera lokala aktörer i humanitärt, geopolitiskt och akademiskt arbete samt i arbete för utveckling.
Nästa vecka ska EU hålla ett toppmöte om Syriens framtid – vad kan det få för resultat?
– Det är inte den första givarkonferensen om Syriens framtid. Tyvärr har resultatet av tidigare möten varit en besvikelse. Deltagarna vid mötet måste se till att deras arbete leder till att grymheterna och krigsbrotten i Syrien får ett slut och att krigsförbrytarna ställs till svars. De måsta betala ut de utlovade medlen och följa upp insatserna på ett sätt som gagnar syrierna samtidigt som lag och rätt upprätthålls.
I korthet måste EU-mötet gå från ord och löften till handling
– EU måste fokusera på vikten av att skydda civilbefolkningen och flyktingarna, säkerställa att de humanitära insatserna når i synnerhet de belägrade och svårtillgängliga områdena i Syrien samt fullfölja EU:s politik avseende flyktingar från Syrien. Det är också av största vikt att de syriska flyktingarna på ett meningsfullt sätt kan komma till tals inom EU:s politik och beslutsfattande. I korthet måste EU-mötet gå från ord och löften till handling.
Vad behöver det internationella samfundet göra?
– Efter mer än sju år av våldsamma strider borde det internationella samfundet åtminstone ha upprättat en samlad och konsekvent strategi för Syrien som skulle avskräcka den syriska regimen och krigsförbrytare från att döda fler civila med alla slags vapen – såväl internationellt förbjudna kemiska som konventionella vapen – och begå andra brott som godtyckliga arresteringar, tortyr, tvångsförflyttning och urskillningslösa bombanfall.
– Hittills har det internationella samfundet intagit hållningen att Syrien är mycket komplext och känsligt, och att det ”alltid” är för sent att göra något. Det internationella samfundet visade inte den politiska viljan att förhindra våldet i Syrien ens när det fortfarande fanns utrymme för internationell diplomati i samband det syriska upprorets tidiga fas. Med eller utan en målinriktad och begränsad militär insats måste en övergång till politiskt arbete äga rum i Syrien och de som har tillräckligt inflytande måste tvinga regimen att delta i förhandlingsprocessen.
Om det inte blir någon lösning – vad kan Syrienkriget leda till inom storpolitiken?
– Om ingen lösning uppnås kommer det få stora globala återverkningar. På det humanitära planet kommer situationen att explodera och leda till en ännu större katastrof. Historien visar att det skulle skapa en miljö av fattigdom och våld som skulle bilda en grogrund för terrorism med globala konsekvenser.
Resultatet skulle bli ännu mer våld och en uppdelning av Syrien i intresseområden
– På internationell nivå, och i synnerhet i Europa och västvärlden i stort, skulle det leda till fortsatt migration och ännu fler flyktingar samt minskade möjligheter för dem att återvända till Syrien. Dessutom skulle en fortsatt konflikt leda till en regional upprustning i området, antingen av de aktuella länderna eller andra som företräder dem, för att försvara lokala intressen och gränser. På så sätt skulle även stormakterna involveras, om än förmodligen mer indirekt. Resultatet skulle bli ännu mer våld och en uppdelning av Syrien i intresseområden. Det skulle innebära årtionden av politisk instabilitet i landet.
