Statsvetaren Åsa Knaggård om hur politiker fattar beslut under stor osäkerhet: "I Ungern använder man smittspridningsbegränsande politik för att montera ned demokratin ytterligare. Det är riktigt oroväckande"
Under coronakrisen har svenska politiker lyssnat ovanligt mycket på experter. Det menar statsvetaren Åsa Knaggård som forskar på hur politiker fattar beslut under stor osäkerhet.
Läs mer om Åsa Knaggårds forskning i forskningsportalen
Psykolog och forskare Gisela Priebe om våld i nära relationer i coronakrisens spår: "Många fler borde göra orosanmälningar vid misstanke om att barn far illa"
Det kommer rapporter om ökat våld i hemmen mot både vuxna och barn i coronakrisens spår. Gisela Priebe, psykolog och forskare, berättar om vilken hjälp som finns att få.
Läs mer om Gisela Priebes forskning i forskningsportalen.
Magnus Lindén, docent i psykologi har intervjuat drygt 200 personer om coronarelaterad stress: ”Drygt en tredjedel kände höga nivåer av stress och oro. Och det är en hög siffra.”
Inom psykologin talas det om problemorienterade kontra känsloorienterade metoder för att hantera oro, stress och osäkerhet. De problemorienterade metoderna handlar om att aktivt försöka hantera situationen genom att planera och ta kommandot. De känsloorienterade metoderna däremot innebär att man försöker dämpa upplevelsen av fara.
En studie som gjordes vid svininfluensan år 2009 visade att de som tillämpade problemorienterade metoder mådde mycket bättre. Men de preliminära resultaten av lundastudien visar det rakt motsatta.
Läs mer om Magnus Lindéns forskning här.
Stefan Larsson, docent i teknik och social föreändring: "Det finns sätt att spåra och följa smittspridning utan att bygga en extrem övervakningsapparat"
För att bekämpa dagens pandemi tar många länder fram skräddarsydda appar. Effektiva verktyg som kan användas för att minska smittspridning, men kan samtidigt vara ett hot mot den personliga integriteten. I dagens Apropå Corona diskuterar forskaren Stefan Larsson hyperdigitalisering, övervakning och pandemiappar.
Läs mer om Stefan Larssons forskning i Forskningsportalen
Marina Svensson, Kina expert och professor vid Centrum för Öst- och Sydöstasienstudier: ”Intressant att Kinas metoder inte är så annorlunda när det väl kommer till kritan”
Från att ha kritiserats för att tysta ner epidemin framstår kinesiska myndigheters hantering av Corona-viruset nu alltmer i en positiv dager; endast 3000 (enligt officiella källor) kineser har avlidit i Corona vilket är en väsentligt lägre siffra än i många västländer.
- De metoder som väst i början kritiserade Kina för att använda, har nu anammats av många såväl auktoritära som demokratiska stater, säger Marina Svensson. En positiv sak, enligt henne, är att Coronakrisen har satt fart på en diskussion som det länge varit tyst om i kinesiska sociala medier: -Nu höjs röster för pressfrihet. Och läkaren som avslöjade viruset för världen kallas för visselblåsare.
Se intervjun och läs mer om Marina Svenssons forskning i Forskningsportalen.
Sara Maad Sasane, universitetslektor i matematik: "Döda går inte omkring och smittar, och kan därför slås ihop med dem som blivit immuna mot sjukdomen"
Sara Maad Sasane, universitetslektor i matematik, berättar om SIR-modellen som används för att modellera smittspridning och kopplar den till utbrottet av covid-19. Modellen innehåller personer som kan smittas, sådana som är infekterade och sådana som blivit friska och immuna – men däremot inga döda. I en smittspridningsmodell är nämligen fokus på hur smittan sprids – och döda går inte omkring och smittar. Det visar sig också att det kan finnas positiva tecken i intensivvårdsregistret.
Marie Cronqvist, historiker och medlem i tankesmedjan LU Futura: ”Under kalla kriget var vi ett av de länder som hade bäst beredskap”
Sveriges krisberedskap har visat sig ha stora brister. Sjukvårdspersonal saknar skyddsutrustning och läkemedelsförråd står tomma. Men så har det inte alltid sett ut. Under Kalla kriget stack Sverige ut som ett av två europeiska länder som satsade mest på civil beredskap.
– En viktig lärdom från den tidens krisberedskap är sammanflätningen av det militära och det civila försvaret, säger Marie Cronqvist. Idag reagerar många yrvaket när militären börjat bygga militärsjukhus år Coronapatienter ”va kan de sånt?!”
Om vi blickar in i framtiden, menar Marie Cronqvist, så kanske Corona kan föra med sig det positiva att vi återupptäcker samhällskollektivet; att vi alla är beroende av varandra och att våra liv är sammanflätade.
Läs mer om Marie Cronqvists forskning här
Läs mer om tankesmedjan LU Futura.
Henrik Andersson, forskare i praktisk filosofi: ”Plötsligt står vi dagligen inför etiska frågeställningar: Ska jag åka till Åre? Eller ska jag hälsa på mina föräldrar i påsk?”
Just nu står vården inför svåra beslut och läkare över hela världen
måste välja vems liv som ska räddas. Hur kommer man fram till vilka faktorer som det är relevant att ta hänsyn till? Och går det att värdera ekonomiskt välstånd kontra människoliv?
Hör filosofen Henrik Andersson resonera kring val som sjukvården ställs inför.
Här kan du läsa mer om Henrik Anderssons forskning i Forskningsportalen.
Charlotte Castor, forskare i vårdvetenskap: "Håll igång familjens vanliga ritualer och fråga barnen vad de funderar över"
Charlotte Castor, forskare i vårdvetenskap och barnsjuksköterska, diskuterar i detta Apropå Corona-samtal hur vi kan prata med våra barn om corona-epidemin. Charlotte menar att det är viktigt att fråga barnen vad de undrar över istället för att ”föreläsa”, och att mycket konkret förklara vad det innebär att mormor eller farfar just nu är "isolerade" där hemma eller sitter i "karantän". Hon diskuterar också hur man kan prata om dödstalen, och varför det är viktigt att fortsätta med sina fredagsmys och fira påsk så ”vanligt” som möjligt. Charlotte Castor har många års erfarenhet som barnsjuksköterska för svårt sjuka barn. Nu forskar hon på sjuka barns och familjers behov och även hur sjukvården kan stötta familjerna i hemmet.
Läs mer om Charlotte Castors forskning i Forskningsportalen.
Lars Jonung, professor nationalekonomi: ”Stängda gränser, huskarantän och rasande aktiekurser liknar inte tidigare pandemier”
Redan år 2006, i samband med fågelinfluensan, utredde Lars Jonung vilka konsekvenser en pandemi skulle kunna få för EUs ekonomi. Slutsatsen blev att ekonomin skulle ha mycket goda chanser att snabbt återhämta sig. Coronaepidemin skiljer sig dock en del från de scenarier som han och hans kollegor inom EU-kommissionen skisserade på den gången. Varken stängda gränser och huskarantän eller den unikt kraftiga nedgången på aktiemarknaden var något som de räknade med.
Nu oroar han sig för att de åtgärder som idag tas till kommer att få långtgående konsekvenser. Lyssna till intervju med Lars Jonung om Coronakrisens effekter på ekonomin:
Ladda ned Lars Jonungs pandemirapport från 2006:
The Macroeconomic Effects of a Pandemic in Europe. A Model-Based Assessment (PDF, 1,7Mb, nytt fönster)
Läs mer om Lars Jonungs forskning
Ulf Ellervik, professor i organisk kemi, om virus, tvål och ond kemi
COVID-19 har låg dödlighet jämfört med t ex fågelinfluensan och ebola. Men eftersom ingen har immunitet mot det nya viruset så kan i princip hela samhället bli smittat. Även en dödlighet på bara en promille ger enorma konsekvenser. Det säger Ulf Ellervik, professor i organisk kemi som nyligen kommit ut med boken "Virus - riktigt ond kemi". Ulf Ellervik förklarar även varför tvål och vatten är så effektivt mot viruset och varför Spanska sjukan var farligare för yngre, men corona-viruset är farligare för äldre.
Läs mer om Ulf Ellerviks forskning i Forskningsportalen.
Peter Nilsson, expert på medicinsk historia: "Det är en svår tid men historien lär oss att även epidemier tar slut, så vi kommer ta oss igenom detta”
Peter Nilsson, expert på medicinsk historia, talar bland annat om vad som kan hända om ett land sätter sin befolkning i karantän vid fel tidpunkt och hur stora riskerna är för smitta när vi umgås utomhus. Vi ställer även frågor så som: är isolering av en population en för drastisk åtgärd? Hur ska man förstå den "svenska strategin" i hanteringen av corona, som inte är lika "aggressiv" som andra europeiska länders?
Peter Nilsson är professor i klinisk kardiovaskulär forskning och medicinhistoriker. Det är i egenskap av medicinhistoriker som han ger denna intervju.