Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tema ondska – Teologen: Religiösa ledare kan legitimera terror

Porträtt av kvinna. Foto.
Religionsvetaren Johanna Gustafsson Lundberg. Foto: Jan Olsson

Religion och makt blir lätt en farlig kombination om religiösa ledare sprider toxiska budskap. En del troende kan passera en gräns och ta till våld. Det menar religionsvetaren Johanna Gustafsson Lundberg.

Hur ska man förstå terrorister som mördar i religionens namn? Johanna Gustafsson Lundberg är docent i teologisk etik och enligt henne kan religion brukas i såväl onda som goda syften. Att underkasta sig en ledare är ett sätt att bli sedd, vägledd och få mening i livet.

– Religion kan ha det inflytandet och den makten över vissa människor. Att förneka det är lika naivt som att tro att människor är rakt igenom goda, säger hon.

Logisk ondska

Om religiösa ledare legitimerar våld så kan terrorattentat te sig som både logiskt och gott för en specifik grupp av troende.  

– För dem kan det bli det djupast sett meningsfulla att göra, säger Johanna Gustafsson Lundberg. 

Alla stora världsreligioner innehåller tanken att människor är disponerade till både onda och goda handlingar. Inom kristendomen finns tanken i läran om arvsynden, som beskriver hur ondskan kom in i till­varon genom berättelsen om hur människan bröt mot guds förbud att äta frukt från Kunskapens träd (syndafallet). 

Arvssynd

I Bibeln beskrivs det med mytologiska och metafysiska bilder som för många kan kännas lika aktuella idag. Läran om arvsynden säger något om att människan inte alltid kan välja själv, menar Johanna Gustafsson Lundberg.

– Arvsyndstanken säger ungefär samma sak som modern psykologi, men med ett annat språk. Betydelsen är att människan gör både ont och gott och det är ingenting som går att fostra eller utbilda bort. Hanteringen av denna dubbla belägenhet är på ett sätt ny för varje tid, samtidigt har mänskligheten försökt hantera den genom århundradena.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.