Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tema ondska – Filosofen: Den goda människan gläds åt andras framgång

porträtt av kvinna. Foto.
Filosofen Marta Johansson Werkmäster. Foto: Privat

Vad en människa är benägen eller motiverad att göra är ofta det som filosofer anser avgör ifall en individ räknas till de onda eller goda.

Det menar Marta Johansson Werkmäster, som nu i december disputerar på en avhandling om klander och vad som gör en människa klandervärd.

– Inom filosofin brukar man säga att en god människa är en människa som blir glad när det går bra för andra och som hjälper människor i behov av hjälp, säger hon.

Onda gläder sig åt andras misslyckanden

En ond människa är motiverad att göra ungefär det motsatta. Hon gläder sig när andra misslyckas, är likgiltig inför andras lidande och är beredd till handlingar som leder till lidande för andra. 

– Den onda människan kan till exempel se en människa ligga på marken men kallt gå förbi utan att ta reda på om människan behöver hjälp, säger Marta Johansson Werkmäster.

Vissa nazisters agerande under andra världskriget liknar den sortens kyliga ondska, menar hon.

– Ett pennstreck på ett papper möjliggjorde massmord och soldaterna lydde order. Filosofen Hannah Arendt kallade det ”den banala ondskan”, människors vilja att följa auktoriteter, säger Marta Johansson Werkmäster.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.