Lunds universitet är inte unikt när det gäller ökningen av studenter som behöver olika typer av stöd. Samma utveckling har skett nationellt det senaste decenniet. Vad ökningen beror på är inte helt enkelt att svara på, säger Kia Olsson.
– Det är troligtvis flera faktorer som spelar roll. Till exempel att samhället utreder och diagnosticerar på ett annat sätt i dag och att det finns en större medvetenhet om de osynliga funktionsnedsättningarna. Rent politiskt har vi en tydlig styrning och vilja om att fler ska gå en högre utbildning och vi har ett uppdrag om breddad rekrytering.
Erbjuds stöd utefter behoven
Kia Olsson och hennes team jobbar nära de studenter som har en varaktig fysisk eller psykisk funktionsnedsättning.
– Vi följer helt och hållet det som läkare, logopeder och psykologer har bedömt och som studenten kan visa dokumentation på. Det blir allt vanligare med två diagnoser, till exempel adhd och dyslexi, och då tittar vi tillsammans med studenten på den primära orsaken till utmaningar i studierna.
Studenterna erbjuds sedan stöd efter sina behov. Det kan handla om anteckningsstöd, syntolkning, talböcker, mentorskap, tentamensstöd eller studieteknisk handledning till exempel. Mycket av det praktiska stödet står också biblioteken och studievägledare vid de olika institutionerna för.
Kan uppleva att tiden inte räcker till
På Enheten för undervisningsstöd jobbar Ann-Catrin Johansson som systemförvaltare av lärplattformen Canvas. Hit kan lärare och annan personal vända sig för att få stöttning och tips på hur man bedriver en inkluderande undervisning, både på campus och digitalt.
– Tillgänglighet är ett känsligt ord. Vi har en stor lärarkår som vill göra rätt, men som upplever att tiden inte räcker till. Det är också svårt att veta hur man gör rätt. Om en person kommer med rullstol kan det vara uppenbart, men det är betydligt svårare med de osynliga funktionsnedsättningarna, säger hon.
Tydlig struktur är centralt
Sedan 2018 omfattas alla svenska myndigheter av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Det betyder att allt undervisningsmaterial som publiceras digitalt måste tillgänglighetsanpassas. Ann-Catrin Johansson påpekar att man med ganska små insatser kan komma långt för att underlätta för studenterna. Det kan vara så enkelt som att tänka efter innan man döper ett dokument eller hur man lägger upp strukturen i lärplattformen.
– För dagens studenter består en kurs av både campusundervisning och den digitala lärmiljön, som tillsammans bildar en helhet. Därför är det viktigt för studenterna att innehållet i lärplattformen har en tydlig struktur som är lätt att avkoda.
Ständig dialog med fakulteter
Den stora ökningen av studenter i behov av särskilt stöd har lett till nya utmaningar för Lunds universitet.
– Min personal får mer och mer att göra för varje år. Det går igen på flera ställen i verksamheten, bland till exempel lärare, studievägledare och studieadministratörer, att det blir nya och fler frågeställningar att jobba med. Vi har ett nära samarbete och en ständig dialog med fakulteterna som fungerar väldigt bra, säger Kia Olsson.
Kan ses som positivt
Någon statistik över hur väl stödinsatserna fungerar finns inte eftersom det inte går att se hur väl just de här studenterna klarar sina studier. Målet är att ingen student ska behöva avbryta sina studier på grund av sin funktionsnedsättning. En inkluderande studiemiljö är därför avgörande.
– Vi skulle behöva omvärdera hur vi ser på studenterna. Deras funktionsnedsättning kanske kan ses som något positivt och berikande. En kollega sa en gång att de här studenterna vill man anställa. De har kämpat i hela sitt liv och jobbat hårt med sina studier. Det visar att de besitter förmågan och viljan att ta för sig, säger Ann-Catrin Johansson.
