Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Sydafrika och arvet efter kolonialismen – vad stämmer egentligen?

Gatukonst föreställande Nelson Mandela. I bakgrunden personer som går på en gata i Sydafrika. Svartvitt foto.
Stämmer det att det är de gamla kolonialmakternas institutioner och strukturer som lagt grunden för fortsatta orättvisor i t.ex. afrikanska länder? Det ska forskarna nu utreda i ett stort internationellt forskningsprojekt. Foto: Gregory Fullard/Unsplash

Många länder i Afrika påverkas fortfarande av strukturer som de gamla kolonimakterna la grunden till. Eller? I ett nytt projekt ska forskaren Erik Green från Ekonomihögskolan syna gamla sanningar i sömmarna. Han leder ett internationellt forskarteam som nu för första gången ska systematisera stora mängder historiska data från Ostindiska kompaniets kolonisering av Sydafrika.

Under 1500- till 1700-talen koloniserade Europa stora delar av världen. Flera forskare menar att detta påverkade de koloniserade områdenas ekonomiska utveckling på ett sätt som är synligt än i dag.

Men problemet är att de egentligen inte har studerat hur strukturerna kom till. Det hela är mycket grovt generaliserat och sällan underbyggt med systematiska empiriska studier. Flertalet forskare har under senare år pekat på att det kan ge en del problematiska antaganden. Vi behöver granska data under en lång tid för att kunna skapa mer troliga hypoteser, säger Erik Green, docent i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

I ett nytt projekt, finansierat med nästan 30 miljoner kronor av Riksbankens jubileumsfond, ska Erik Green med kollegor studera Kapkolonins (Sydafrika) gradvisa sociala och ekonomiska utveckling från etablerande 1652 till 1840.

– Nu ska vi studera material från i princip dag ett: från etablerandet av en formell koloni och 150 år framåt. Då kan vi se hur strukturerna byggs upp och hur kopplingarna är mellan olika variabler. Vi tar ett steg tillbaka kan man säga. I dag gör de flesta antagandet att Sydafrika är ojämlikt på grund av kolonismen. Men vi ska studera hur det faktiskt såg ut och på vilket sätt som ojämlikheten byggdes upp. Vår tanke är att man sedan ska kunna säga om vi verkligen kan påstå det vi gör i dag om kolonismens långvariga effekter.

Till sin hjälp har forskarna tre unika databaser: Godahoppsuddens paneldatabas, Sydafrikas familjeregister och Slavregistren. Databaserna är påbörjade, men långtifrån kompletta eller färdigställda.

Det är så pass gammalt material att det inte bara är att ta bilder, skanna och föra över till dator. Nej, man måste sitta och skriva av med papper och penna.

– För att göra det krävs en stor grupp som är experter på olika saker. Det är så pass gammalt material att det inte bara är att ta bilder, skanna och föra över till dator. Nej, man måste sitta och skriva av med papper och penna. Vi kommer ha fyra heltidsanställda som jobbar med det. Vi behöver ha allt ifrån folk som kan holländska så som det talades på 1700-talet och sådana som kan de breda teoretiska debatterna till personer som verkligen är experter på Kapkolonins historia. Vi har också experter på specifika statistiska metoder och maskininlärning.

Med databaserna på plats blir det möjligt att studera kolonin och dess befolkning (bosättare, slavar och ursprungsbefolkning) på individnivå. Det innebär en unik möjlighet att analysera hur en kolonial ekonomi och dess institutioner gradvis utvecklas och påverkas av – samt påverkar – människors beteenden och livsvillkor.

– Sydafrika hette under kolonitiden just Kapkolonin. Och det var inte Holland som stat som grundade kolonin, utan det var Nederländska ostindiska kompaniet. Det bedrevs med andra ord som ett företag. De hade av den anledningen bättre incitament för att göra mer detaljerade rapporter, av den enkla anledningen att de behövde kunna göra sina balansräkningar.

Forskarnas individbaserade studier av en kolonial ekonomis förändring över tid är troligen de första av sitt slag. Målet är att de ska kunna bidra till vad vi vet om ekonomisk och social utveckling, institutioner och kolonialism.

– Databaserna är unika i det att de sträcker sig över så lång tid – 180 år. De är också unika för att de är så detaljrika, kanske till och med snäppet vassare än till exempel nordiska historiska data som brukar anses vara väldigt bra. Det finns en fördom om att man inte kan studera Afrika på grund av att det i många fall saknas historiska data. Här har vi ett undantag där vi förmodligen kan bygga upp en av världens bäst detaljerade databaser.

Projektet startar formellt i januari 2021 och förberedelserna är redan igång.

Det ska bli kul att starta ganska omedelbart. Vi måste sätta upp en hållbar struktur med undergrupper och koordinatorer. I dessa coronatider ska vi sköta mycket kontakt genom Zoom. Det blir också spännande att se hur det fungerar, säger Erik Green.

Läs en längre version av intervjun om det nya forskningsprojektet på Ekonomihögskolans webbplats

Ingången till en byggnad i tegel. Två smala entréöppningar, en för vita och en för svarta, enligt skyltarna ovanför öppningarna. Byggnaden är Apartheidmuseet i Sydafrika. Foto.
Ingången till the Apartheid Museum i Johannesburg, Sydafrika. Foto: Istock

Kontakt

Erik Green
Universitetslektor och docent i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

073-681 69 00
erik [dot] green [at] ekh [dot] lu [dot] se

Läs mer om Eriks forskning i Lunds universitets forskningsportal

Mer information

Projektet "Etablerandet, tillväxten och arvet av en bosättarkoloni: Kvantitativa panelstudier av Kapkolonins politiska ekonomi" finansieras av Riksbankens Jubileumsfond med 29,4 miljoner kronor över sex års tid, med start i januari 2021.

Projektledare är Erik Green, universitetslektor och docent i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Deltar i projektet gör även forskare från Stellenbosch University i Sydafrika, Utrecht University och Leiden University i Nederländerna, MIT, UC Davis och University of Colorado i USA.

Projektet startar formellt i januari 2021 och pågår till och med december 2026.

Läs mer om projektet på rj.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.