Under 1500- till 1700-talen koloniserade Europa stora delar av världen. Flera forskare menar att detta påverkade de koloniserade områdenas ekonomiska utveckling på ett sätt som är synligt än i dag.
– Men problemet är att de egentligen inte har studerat hur strukturerna kom till. Det hela är mycket grovt generaliserat och sällan underbyggt med systematiska empiriska studier. Flertalet forskare har under senare år pekat på att det kan ge en del problematiska antaganden. Vi behöver granska data under en lång tid för att kunna skapa mer troliga hypoteser, säger Erik Green, docent i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
I ett nytt projekt, finansierat med nästan 30 miljoner kronor av Riksbankens jubileumsfond, ska Erik Green med kollegor studera Kapkolonins (Sydafrika) gradvisa sociala och ekonomiska utveckling från etablerande 1652 till 1840.
– Nu ska vi studera material från i princip dag ett: från etablerandet av en formell koloni och 150 år framåt. Då kan vi se hur strukturerna byggs upp och hur kopplingarna är mellan olika variabler. Vi tar ett steg tillbaka kan man säga. I dag gör de flesta antagandet att Sydafrika är ojämlikt på grund av kolonismen. Men vi ska studera hur det faktiskt såg ut och på vilket sätt som ojämlikheten byggdes upp. Vår tanke är att man sedan ska kunna säga om vi verkligen kan påstå det vi gör i dag om kolonismens långvariga effekter.
Till sin hjälp har forskarna tre unika databaser: Godahoppsuddens paneldatabas, Sydafrikas familjeregister och Slavregistren. Databaserna är påbörjade, men långtifrån kompletta eller färdigställda.
Det är så pass gammalt material att det inte bara är att ta bilder, skanna och föra över till dator. Nej, man måste sitta och skriva av med papper och penna.
– För att göra det krävs en stor grupp som är experter på olika saker. Det är så pass gammalt material att det inte bara är att ta bilder, skanna och föra över till dator. Nej, man måste sitta och skriva av med papper och penna. Vi kommer ha fyra heltidsanställda som jobbar med det. Vi behöver ha allt ifrån folk som kan holländska så som det talades på 1700-talet och sådana som kan de breda teoretiska debatterna till personer som verkligen är experter på Kapkolonins historia. Vi har också experter på specifika statistiska metoder och maskininlärning.
Med databaserna på plats blir det möjligt att studera kolonin och dess befolkning (bosättare, slavar och ursprungsbefolkning) på individnivå. Det innebär en unik möjlighet att analysera hur en kolonial ekonomi och dess institutioner gradvis utvecklas och påverkas av – samt påverkar – människors beteenden och livsvillkor.
– Sydafrika hette under kolonitiden just Kapkolonin. Och det var inte Holland som stat som grundade kolonin, utan det var Nederländska ostindiska kompaniet. Det bedrevs med andra ord som ett företag. De hade av den anledningen bättre incitament för att göra mer detaljerade rapporter, av den enkla anledningen att de behövde kunna göra sina balansräkningar.
Forskarnas individbaserade studier av en kolonial ekonomis förändring över tid är troligen de första av sitt slag. Målet är att de ska kunna bidra till vad vi vet om ekonomisk och social utveckling, institutioner och kolonialism.
– Databaserna är unika i det att de sträcker sig över så lång tid – 180 år. De är också unika för att de är så detaljrika, kanske till och med snäppet vassare än till exempel nordiska historiska data som brukar anses vara väldigt bra. Det finns en fördom om att man inte kan studera Afrika på grund av att det i många fall saknas historiska data. Här har vi ett undantag där vi förmodligen kan bygga upp en av världens bäst detaljerade databaser.
Projektet startar formellt i januari 2021 och förberedelserna är redan igång.
– Det ska bli kul att starta ganska omedelbart. Vi måste sätta upp en hållbar struktur med undergrupper och koordinatorer. I dessa coronatider ska vi sköta mycket kontakt genom Zoom. Det blir också spännande att se hur det fungerar, säger Erik Green.
Läs en längre version av intervjun om det nya forskningsprojektet på Ekonomihögskolans webbplats