– Sverige har, internationellt sett, en stark och god cancervård med hög kvalitet och goda resultat. Utmaningar finns inom alla områden och behöver hanteras. Det finns till exempel stora ojämnheter och ibland ojämlikhet avseende förebyggande insatser, screening, väntetider, rehabilitering och palliativ vård. Generellt behöver forskning och klinik hänga samman, säger Mef Nilbert, som också är överläkare vid Skånes universitetssjukhus och samordnar cancerfrågor på Socialstyrelsen.
Köer skapar oro
Standardiserade vårdförlopp finns till för att snabba på utredning och behandling av allvarliga sjukdomar som cancer. Det handlar bland annat om tydliga tidsramar och åtgärder för en effektiv och jämlik vård. Idag startar endast 33 procent av patienterna behandling inom den tid som de standardiserade vårdförloppen anger. Dessutom är variationerna mellan diagnosgrupper och regioner omfattande.
I Sverige är cancerköerna betydligt längre än i våra grannländer.
– Det är en gåta för mig varför vi inte lyckas lösa köerna och hur väntetidsbilden i Sverige kan vara så brokig. Det tyder på svag samverkan. Det kan inte finnas något värde i att cancerpatienter får vänta. Jag tror det driver både oro hos patienterna och högre kostnader i vården. Patienter ringer och undrar och diagnostiska undersökningar blir föråldrade och behöver göras om. I värsta fall innebär det att mer avancerad behandling behövs och att vi förlorar levnadsår, säger Mef Nilbert.
Vanligaste cancerformerna
Den vanligaste cancerformen hos män är prostatacancer och hos kvinnor är det bröstcancer. Dessa båda cancerformer står för ungefär en tredjedel av alla cancerfall hos män respektive kvinnor. Därefter kommer hudcancer som blivit allt vanligare de senaste decennierna.
– Vi behöver arbeta särskilt med det kraftigt ökande antalet maligna melanom och även hudcancer generellt. Vi behöver bli klokare i solen, säger Mef Nilbert.
Alla cancerformer kan vara svåra att bota om patienten diagnosticeras med en avancerad eller spridd tumör. Tidig upptäckt är därför viktigt.
– Tumörer som till exempel bukspottkörtelcancer ger sällan symtom tidigt och blir därför svårupptäckta vilket leder till att många patienter som diagnosticeras har avancerade tumörer. Därför är det en av de diagnoser som har en särskilt allvarlig prognos.
Forskning och sjukvård
Utredningen och förslaget till ny nationell cancerstrategi ska omfatta hela vårdkedjan. Det handlar om allt från förebyggande insatser till tidig upptäckt, diagnos, behandling, rehabilitering, palliativ vård och uppföljning.
– Det är mycket som ska få plats – allt från prevention till precisionsmedicin och palliativ vård. Integration mellan forskning och klinik, liksom fler patienter i kliniska studier är nyckelfrågor för att få forskningen att skapa värde för framtidens patienter, säger Mef Nilbert.
När det kommer till kopplingen mellan forskning och sjukvård lyfter Mef Nilbert särskilt vikten av att precisionsmedicin kommer patienter till nytta. Det förutsätter deltagande i studier där diagnostik och behandling anpassas utifrån varje patients individuella egenskaper, som till exempel genetisk profil.
Mef Nilbert lyfter också forskningen inom prevention och orsaker till cancer, samt AI-baserade stöd i vården. Ett exempel på det senare är en studie från i somras från Lunds universitet, av bland andra docent Kristina Lång, som visade att AI-stödd mammografi hittar 20 procent fler fall av bröstcancer.
– Man får inte glömma att det är från grundforskning som riktiga genombrott kan komma – se bara på området immunterapi i cancer där kroppens eget immunförsvar angriper cancerceller. Det ändrar livet för många patienter med cancer.