Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Koldioxidutsläppen ska halveras till 2023

Någon cyklar en solig vårdag.
För att nå universitetets utsläppsmål måste studenter och anställda att göra av med mindre koldioxid bland annat i sin pendling till och från universitetet. Att cykla är ett alternativ. Foto: Kennet Ruona

Till 2023 ska universitetet ha halverat sina koldioxidutsläpp enligt den nya hållbarhetsplanen. På grund av covid-19 ser det just nu lovande ut – sänkningen i år kommer vara radikal, eftersom flygresorna är den största koldioxidboven.

Antalet bokade flygresor under april till oktober 2020 minskade med 97 procent jämfört med 2019. Utifrån genomsnittligt utsläpp för tidigare resor innebär det en minskning med ungefär 3400 ton koldioxid. Det behövs, för LU:s nya hållbarhetsplan är ambitiösare när det gäller miljömål än de tidigare miljöledningsplanerna.

– Men för att lyckas nå målet för koldioxid­utsläppet måste vi bibehålla en lägre nivå av flygresor på längre sikt och inte återgå till hur det var före pandemin. Det blir en ut­maning för hela universitetet att anta, säger miljöchef Claes Nilén.

Fler aktiviteter måste genomföras

Fler aktiviteter måste fastställas för att nå utsläppsmålet. Att öka andelen digitala möten är en av dem. Det projektet har gått trögt i flera år – men har nu rusat i mål under pandemin. Att få studenter och anställda att göra av med mindre koldioxid i sin pendling till och från universitetet är en annan. Ett första steg blir att analysera resmönstret. Möjligheten att köpa in förnybart flygbränsle till tjänsteresor, utöver det redan beslutade inköpet av förnybart bränsle till ledningens resor, ska utredas och en klimatväxlingsfond inrättas.

Men LU:s nya hållbarhetsplan, som gäller 2020–2026, famnar brett och handlar om mycket mer än klimatmål. I princip allt är med – hållbarhet i utbildning, forskning, samverkan, arbetsmiljö och verksamhets­utveckling.

– Jag är särskilt glad över bredden i planen. Hållbarhetsplanen är ett steg på vägen till mer specifika insatser på många nivåer, säger Claes Nilén.

Planen bygger på strategin för hållbar utveckling och har tagits fram med hjälp av tio arbetsgrupper och en remissrunda, så den är väl förankrad. Universitetsledningen menar att LU:s största bidrag till en hållbar värld är forskningen och att alla studenter får med sig ett hållbarhetsperspektiv i sin utbildning. Men lundastudenterna håller inte helt med och har hittills inte varit nöjda med LU:s eget hållbarhetsarbete när det gäller att leva som man lär. De har bland annat organiserat sig i Klimatuppropet för att driva på 

– Tack vare studenterna ökar takten på omställningen, säger Claes Nilén.

Medelmåttigt klimatarbete enligt ranking

I september kom även Klimatstudenternas ranking av svenska lärosätens miljöarbete och då hamnade LU på plats åtta av sexton. Något som inte duger, enligt Klimatstudenterna.

– Det är för dåligt av ett lärosäte som är rankat bland de bästa i Sverige. Att vara medelmåttig när det handlar om att motverka klimatförändringar kan leda till förlorad legitimitet, säger Moa Andersson, vice ordförande i Klimatstudenterna.

Hon tillägger att för generation Greta är värderingar viktigt – den generationen vill studera och arbeta vid ett universitet som de är stolta över.

Nya satsningar för skärpt hållbarhetsarbete

Universitetet gör nu flera satsningar på att skärpa det övergripande hållbarhetsarbetet. En av dem är att Hållbarhetsforum permanentats och fått utökade resurser, från två till fyra miljoner per år.

– Nytt är också att det strategiska ledningsstödet – vi ska stötta prefekter, dekaner och universitetsledning i implementeringen av hållbarhetsplanen, säger Anna Ekberg och tillägger att det sitter representanter från alla fakulteter i Hållbarhetsforums styrelse.

Hållbarhetsforum ska också samverka med de centrala nämnderna Utbildningsnämnden, Forskningsnämnden och Forskarutbildningsnämnden.

I hållbarhetsplanen skärps också upphandlingskraven på leverantörer för catering, restauranger och caféer på campus, deras produkter ska vara antingen KRAV-, Fairtrade- eller MSC-märkta.

– Eventuellt kan Återbrukstorget väckas till liv i någon form och fungera som ett LU-internt Blocket – där man ska kunna köpa eller sälja begagnade kontorsstolar, bord och annan inredning, säger Claes Nilén.

2022 ska Hållbarhetsplanen revideras och då ska effekter av olika insatser beskrivas mer noggrant och det blir ytterligare ett viktigt steg, menar Claes Nilén. För första gången ska också det totala klimatavtrycket för LU mätas. En komplicerad ekvation där koldioxidutsläpp för konsumtion, alla inköp och nybyggenas klimatpåverkan ska ingå.

– Det är den stora utmaningen för oss 2021 – att mäta hela LU:s klimatavtryck. Men vi tror vi vet hur vi ska gå tillväga, säger Claes Nilén.

Så har LUs flygresor och digitala möten påverkats 2020
Bild på tidningsomslag.

LUM 6 / 2020

LUM 6 2020 (PDF 3,8 MB ny flik)

Bläddringsbar version – issuu.com

Webbversionen

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968. Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda. Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.