Pandemin, en ekonomi i gungning och den sista tidens oroligheter i USA har ökat intresset för hur svenska universitet drivs.
– De är intresserade av hur vi kan kombinera en kostnadsfri utbildning med excellent forskning, säger Sylvia Schwaag Serger.
De amerikanska universiteten har under Black lives matter och samhällspolariseringen i USA ifrågasatts för att ytterligare öka klyftorna och dra isär samhället med sin elitism och sina höga studieavgifter.
– I Sverige är finansieringen av universiteten mer stabil och tilliten högre till lärosätena, något som intresserar de amerikanska universiteten, säger hon.
Bättre ledarskap och utbildningsutbud är syftet
I CALIE ingår Lunds, Göteborgs, Stockholms och Uppsala universitet, och de samarbetar med Stanford University, University of California i Berkeley och University of Washington. CALIE fokuserar på långsiktiga utmaningar, och vill stärka universitetens förmåga att förändra sig.
– Huvudsyftet med CALIE är att undersöka hur vi kan förbättra det akademiska ledarskapet och strategiskt förnya utbildningsutbudet, säger Sylvia Schwaag Serger.
Några workshoppar har genomförts, det finns en hemsida med information och publikationer och en gemensam konferens ordnas i maj för att dela erfarenheter, best practice och strategier.
– CALIE berör alla vid LU som intresserar sig för hur akademin ska möta framtiden och de stora samhällsutmaningarna.
Mycket att lära av de amerikanska universiteten
Alla de tre amerikanska universiteten är av intresse för LU, menar hon. University of Washington är duktigt på livslångt lärande. På Stanford och Berkeley har de genomfört många strategiska forskningssatsningar som spillt över på utbildningen – något LU kan inspireras av.
– De jobbar med doktorander som drivkraft och låter dem starta kurser på prov och har nått stor framgång med nya multidisciplinära utbildningar.
Dags att lämna över till nästa prorektor
De tre åren som prorektor har varit både stimulerande och slitsamma. Det roligaste har varit de många hängivna och positiva medarbetare som hon samarbetat med. Men hon har ofta känt sig ensam i sitt externa fokus, i utifrånblicken.
– Jag har velat bidra med nya perspektiv. På LU behöver vi fundera över hur vi kan tjäna samhället ännu bättre – inte minst i dessa turbulenta tider – och det behöver inte stå i konflikt med excellens eller akademisk frihet.
Men nu, när det är dags att lämna över, känner hon sig stolt över vad som har åstadkommits. När det gäller internationaliseringen handlar det om ett större och mer strategiskt grepp. Förutom CALIE har handlingsplaner på olika nivåer tagits fram, arbetet med ansvarsfull internationalisering särskilt riktat mot Kina och EUGLOH, ett europeiskt universitetsnätverk för global hälsa.
– Vår position som ett tongivande lärosäte inom internationalisering har stärkts.
Hennes andra hjärtefråga har handlat om att skapa nya utbildningar. Några exempel är forskarskolan Agenda 2030 och Studiechansen, med en rad kortare kurser som riktar sig till de som missgynnats av pandemin. Men det finns mycket kvar att göra för nästa ledning. Eftersom LU har så stor bredd finns unika möjligheter för tvärdisciplinära utbildningar.
– Ett exempel kan vara masterprogram i AI som riktar sig till statsvetare eller socionomer. Jag tror att tiden och organisationen är mogen för det.
Själv har hon fått flera förfrågningar från universitet i Tyskland och Storbritannien om att bli rektor. Men hon har tackat nej. Istället tänker hon forska vid Ekonomihögskolan i sitt ämne vetenskapspolitik.
– Jag är sugen på att skriva om vad jag har lärt mig om ledarskap och utbildning i akademin.
