Bostäder står för ca 23% av all energianvändning i Sverige. Om målet netto-noll
koldioxidutsläpp 2045 ska nås är det därför troligt att energibesparande åtgärder
för bostäder kommer behövas. Många av de befintliga byggnaderna är runt 50 år
eller äldre och är således i behov av modernisering. Samtidigt ökar
urbaniseringstakten, därför finns det och kommer även framöver finnas behov av
fler bostäder. Energieffektiv renovering och våningspåbyggnad skulle kunna bidra till att lösa dessa tre behov. I denna avhandling behandlas de finansiella och miljömässiga effekterna samt relevanta framgångsfaktorer för renovering.
Forskningen som presenteras här baseras på tre fallstudier. Fallstudie 1 handlar om en byggnad som blev renoverad, men först efter realisering visade det sig att
renoveringen inte var lönsam. För att finna en ekonomisk försvarbar renovering av de fem andra byggnaderna, som var väldigt lika, valde fastighetsägaren att
undersöka om renovering i kombination med våningspåbyggnad skulle kunna höja intäkterna och på så sätt motivera renovering. I studien redovisas en livscykelvinst analys och en livscykel konsekvensbedömning för fyra olika koncept. Resultaten från analyserna visar att kombinationen av renovering och våningspåbyggnad var det enda ekonomiskt försvarbara konceptet och hade bäst miljöprestanda av de koncept som analyserades.

I fallstudie 2 undersöktes fyra olika fall av våningspåbyggnader, både planerade
och realiserade. Studien visar att våningspåbyggnader är komplexa, så för att
motivera fler fastighetsägare till att göra fler våningspåbyggnader utvecklades
därför en förenklad utvecklingsprocess, ett flödesschema av framgångsfaktorer.
Syftet är att denna utvecklingsprocess ska innehålla de viktigaste
framgångsfaktorerna, i den ordning som beslut bör fattas, så att en
våningspåbyggnad lättare kan genomföras.

Fallstudie 3 handlar återigen om ekonomiskt försvarbara renoveringskoncept, men denna gång gällande prefabricerade multiaktiva fasader. I studien presenteras sex olika renoveringskoncept där prefabricerade multiaktiva fasader används. Intressant nog visar livscykelvinst analysen att för ena byggnaden är alla koncept är ekonomisk försvarbara, medan för den andra så är inga renoveringskoncept försvarbara. Resultatet från studien visar också att små ändringar i kostnader och prisförändringar kan påverka resultaten från livscykelvinst analyser signifikant.

Vad som inte presenteras i de individuella studierna utan är mer övergripande
resultat, är de utmaningar som kan kopplas till renovering. Genom att använda
wicked problem teori kan man vrida på resultaten från studierna för att se dem från ett alternativt perspektiv. Exempelvis så visar fallstudie 1 att huruvida ett
renoveringskoncept har hög eller låg miljöprestanda beror på vilka miljöfaktorer
man väljer att analysera. Eftersom det finns många intressenter som är inblandade i renoveringsprojekt skulle en relevant kritiserande fråga skulle därför kunna vara: ”Vem är det som har rätten att besluta om vilken/vilka miljöfaktorer som är viktigast att fokusera på?”.

Sammanfattningsvis indikerar dessa studier att det finns ekonomiskt försvarbara
renoveringskoncept som kan bidra till en förbättrad miljöprestandan. Dock är
analyserna känsliga för även små ändringar eftersom renoveringens livslängd
typiskt är lång, så det faktiska utfallet kan märkvärt skilja sig från analysens
resultat. Samtidigt som beskrivningar av utvecklingsprocessen och av
framgångsfaktorer kan underlätta projektrealisering, så är renoveringar komplexa projekt och dess effekter är inte enbart fördelaktiga.