Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Världen kan fortfarande klara ambitiösa klimatmål

solnedgång

IPCCs specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning visar att dörren inte är helt stängd ännu, det är fortfarande möjligt att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 eller 2 grader.

Idag har FNs klimatpanel IPCC offentliggjort den specialrapport som beskriver vilka utsläppsminskningar som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader och effekterna av en så stor global uppvärmning. Rapportens titel i sin helhet är ”Effekter av global uppvärmning på 1,5 grader över förindustriella nivåer och relaterade utsläppsbanor för växthusgaser, i syfte att stärka den globala förmågan att svara upp mot hotet från klimatförändringen, målsättningar inom hållbar utveckling och ansträngningar för att utrota fattigdom”.

- Den globala medeltemperaturen är nu nästan 1 grad över förindustriella nivåer. IPCCs specialrapport visar att det kan vara möjligt att hejda den globala uppvärmningen till 1,5 eller 2 grader, men att det förutsätter betydligt större utsläppsminskningar av växthusgaser än de utfästelser länderna än så länge gjort genom Parisavtalet. Det krävs också ett stärkt samarbete mellan länder, städer och den privata sektorn, säger Markku Rummukainen som är professor i klimatologi vid Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet och ansvarar för Sveriges kontakter med IPCC-organisationen.

Ett av rapportförfattarnas uppdrag var att förtydliga konsekvenserna av 1,5 graders global uppvärmning, jämfört med 2 graders global uppvärmning. Rapporten visar bland annat att merparten av jordens korallrev dör redan vid 1,5 graders global uppvärmning, men att delar av Arktis havsis skulle klara en global uppvärmning motsvarande 1,5 grader. Ekosystemen påverkas i betydligt större utsträckning vid 2 än vid 1,5 graders global uppvärmning.

- Ny forskning visar att det finns en stor potential att minska de ekonomiska kostnaderna om den globala uppvärmningen begränsas till 1,5 snarare än 2 grader. Det krävs nu akuta, ambitiösa och integrerade politiska insatser för att hejda den globala uppvärmningen, säger  Luis Mundaca som är en av IPCC rapportens huvudförfattare och professor i policyanalys vid Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet.

Den globala uppvärmningen är inte jämnt fördelad över jorden, landområden värms generellt snabbare än hav och Arktis är det område som påverkas mest. Också i Sverige ökar temperaturen snabbare än det globala medelvärdet.

- I Sverige har medeltemperaturen hittills ökat med drygt 1 grad över förindustriella nivåer. En global uppvärmning motsvarande 1,5 grader innebär att medeltemperaturen hos oss ökar med ungefär 2 grader, säger Markku Rummukainen.

Forskare vid Lunds universitet som kan svara på frågor om klimatförändringen och dess konsekvenser

markku [dot] rummukainen [at] nateko [dot] lu [dot] se (Markku Rummukainen), professor i klimatologi vid Centrum för miljö- och klimatforskning och ansvarig för Sveriges kontakter med IPCC-organisationen. Markku kan svara på frågor om den aktuella IPCC-rapportens bakgrund, samt om observerade och projicerade klimatförändringar.

luis [dot] mundaca [at] iiiee [dot] lu [dot] se (Luis Mundaca), professor i policyanalys vid Internationella miljöinstitutet och en av de forskare som varit med och skrivit IPCCs specialrapport om effekterna av 1,5 graders global uppvärmning.

lena [dot] neij [at] iiiee [dot] lu [dot] se (Lena Neij), professor och föreståndare för  Internationella miljöinstitutet som kan svara på frågor om ny energiteknik, förnybar energi, energieffektivisering, kostnadsutveckling av ny teknik, styrmedel och behovet av lokala satsningar.

lars_j [dot] nilsson [at] miljo [dot] lth [dot] se (Lars J Nilsson), professor i miljö- och energisystem vid LTH och en av författarna till IPCCs tidigare specialrapport om hållbar energiproduktion. Lars kan svara på frågor om teknikutveckling, hållbara energisystem och hur basindustrin kan minska sina utsläpp av växthusgaser.

emily [dot] boyd [at] LUCSUS [dot] lu [dot] se (Emily Boyd), professor och föreståndare för Centrum för hållbarhetsstudier som kan svara på frågor om klimatanpassning och naturkatastrofer som orsakats av klimatförändringar.

caroline [dot] fredriksson [at] tvrl [dot] lth [dot] se (Caroline Fredriksson), doktorand i vattenresurslära vid LTH som kan svara på frågor om kusterosion och översvämningar från havet.

johanna [dot] alkan_olsson [at] cec [dot] lu [dot] se (Johanna Alkan Olsson), forskare vid Centrum för miljö- och klimatanpassning som kan svara på frågor om klimatanpassning i urbana miljöer.

henrik [dot] smith [at] biol [dot] lu [dot] se (Henrik Smith), professor och föreståndare för Centrum för miljö- och klimatanpassning som kan svara på frågor om klimatförändringens effekter på biologisk mångfald.

roger [dot] hildingsson [at] svet [dot] lu [dot] se (Roger Hildingsson), forskare vid Statsvetenskapliga institutionen som kan svara på frågor om miljö- och klimatpolitik, och samhällsstyrningens roll i klimatomställningen.

johannes [dot] stripple [at] svet [dot] lu [dot] se (Johannes Stripple), forskare vid Statsvetenskapliga institutionen som kan svara på frågor om miljö- och klimatpolitik, och hur samhället och individer hanterar klimatutmaningen.

kimberly [dot] nicholas [at] LUCSUS [dot] lu [dot] se (Kimberly Nicholas), forskare vid Centrum för hållbarhetsstudier som kan svara på frågor om klimatpolitik och individuella livsstilsval.

lennart [dot] olsson [at] med [dot] lu [dot] se (Lennart Olsson), professor vid Centrum för hållbarhetsstudier som medverkat som författare till IPCCs tidigare rapporter och kan svara på frågor om hur klimatförändringen påverkar resurssvaga samhällen och individer.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.