Nationalekonomen Sanna Ericsson disputerade i slutet av maj med avhandlingen ”Reaching for Equality”. I en av de tre vetenskapliga artiklarna i avhandlingen visar hon hur risken för våld mot kvinnor ökar då kvinnors relativa ekonomiska position förbättras, jämfört med deras partner.

– Min studie visar att en bakslagseffekt kan existera även i jämställt land som Sverige, samt att effekten skiljer sig åt mellan olika demografiska grupper i samhället, säger hon.

Sanna Ericsson bedömer kvinnors ekonomiska position med hjälp av ett mått på deras förväntade arbetsinkomst, vilken baseras på historiska skillnader i regional industrisammansättning, könssegregering på arbetsmarknaden och löneutveckling över tid. Sedan hon mäter våld i hemmet med hjälp av uppgifter om kvinnor som uppsökt svenska sjukhus på grund av misshandel som ägt rum hemma eller på en ospecificerad plats.

– Våld mot kvinnor, och framförallt partnervåld, är svårt att mäta eftersom anmälningsbenägenheten kan skilja mycket och mörkertalen sannolikt är mycket stora. På grund av detta använder jag mig av sjukhusdata för att studera relationen mellan kvinnors ekonomiska position och risken att de besöker ett sjukhus för skador orsakade av misshandel, säger Sanna Ericsson.

Äldre och välutbildade kvinnor – förbisedd grupp

Sanna Ericssons forskning visar att när kvinnors ekonomiska position förbättras så ökar inte bara kvinnomisshandeln, utan även sannolikheten av kvinnornas äkta män besöker ett sjukhus för orsaker relaterade till depression, stress, ångest, missbruk eller för att själva ha utsatts för misshandel.

– Resultatet tyder på att mäns destruktiva beteende riskerar att öka då kvinnors ekonomiska position förbättras, vilket är i linje med teorier som förutspår en bakslagseffekt av ökad kvinnlig ekonomisk frihet, så kallad ”male backlash”, säger Sanna Ericsson.

Bakslagseffekten är starkare för äldre kvinnor, kvinnor med högre utbildning och kvinnor i mer långvariga äktenskap, enligt Sanna Ericssons studie.

– De grupperna förbises ofta i debatten kring partnervåld. Min forskning visar därmed hur viktigt det är att nå ut även till dessa kvinnor med eventuella insatser i kampen mot våldet. Jag kan visa på att det finns en risk för att ökad ekonomisk frihet för kvinnor ger en bakslagseffekt – även i ett jämställt land som Sverige.

Teorin om en manlig bakslagseffekt handlar om att traditionella könsroller hotas då kvinnan får en förbättrad ekonomisk position relativt till mannens.

Studien visar att om kvinnors förväntade inkomst ökar med en standardavvikelse (vilket år 2019 motsvarar cirka 55 000 kr) så fördubblas risken att kvinnan besöker ett sjukhus för skador orsakade av misshandel, jämfört med den genomsnittliga risken (0.23 promille).

Motsägelsefulla resultat

Tidigare forskning på relationen mellan kvinnors ekonomiska position och partnervåld går i olika riktningar. Forskning från till exempel USA och Storbritannien har visat att då lönegapet mellan män och kvinnor minskar så sjunker risken för våld i hemmet, medan forskning från utvecklingsländer generellt visar på en positiv relation, likt Sanna Ericssons resultat.

– Ja, mina resultat kan anses kontroversiella, men när jag testar för svagheter i metoden så håller ändå resultaten. Min studie kompletterar den tidigare forskningen genom att den detaljerade svenska registerdatan gör det möjligt att studera relationen mellan kvinnors ekonomiska position och kvinnovåld i mer detalj, på individnivå och med ett mått på våld som troligtvis är mindre drabbat av selektiv underrapportering, nämligen sjukhusdata.

Det närmaste året kommer Sanna Ericsson att fortsätta forska och undervisa på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Därefter påbörjar hon en tjänst som postdoktor vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Läs mer om avhandlingen här

Avhandlingen är ännu inte publicerad i sin helhet online. Men via länken ovan (se Related research output) når du de tre separata artiklarna som ingår i avhandlingen De allra senaste uppdateringarna av artiklarna finns på Sanna Ericssons egen hemsida.

Fakta: Så gjordes studien

I studien används högkvalitativa svenska registerdata från databasen The Swedish Interdisciplinary Panel (SIP). Databasen innehåller information från bl.a. Socialstyrelsens Patientregister och inkomstuppgifter från SCB:s register. Studien utgår ifrån hela Sveriges befolkning född 1973–95 och deras föräldrar, och forskaren följer dessa under åren 2001–2011. Det slutliga dataurvalet består av gifta kvinnor i åldrarna 20–65 år.

Partnervåld definieras i studien som kvinnliga sjukhusbesök, för vilka misshandel har registrerats som skadeorsak. Skadeorsaker rapporteras av sjukhuspersonal och inte individen själv. Vem som är misstänkt förövare vid misshandeln registreras inte, men då den allra vanligaste förövaren vid kvinnomisshandel är en partner är sannolikheten stor att sjukhusbesöken mäter partnervåld (Frenzel 2014). Enbart de fall av misshandel som inträffade i offrets hem eller på ospecificerad plats används.

Läs mer om hur studien gick till i en artikel av Sanna Ericsson i Ekonomisk Debatt: Våldsamt ojämlika - kvinnlig egenmakt och våld i nära relationer

Senare i år publicerar även SNS Analys en rapport i ämnet, skriven av Sanna Ericsson.