Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nya undersökningsmetoder av urinblåsecancer förbättrar behandlingen

Porträtt Petter Kollberg. Foto.
Petter Kollberg. Foto: Ebbe Kollberg

En ny radiologisk undersökning med PET/CT upptäcker spridning av aggressiv urinblåsecancer bättre än en vanlig röntgenutredning. Undersökningen ger dessutom bättre information om prognos och gör det lättare för vården att välja behandling för den enskilde patienten. Resultaten framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet. 

– Vi upptäckte fler patienter med lymfknutespridd sjukdom när vi kompletterade datortomografi (CT) med positron-emissionstomografi (PET). FDG-PET/CT mäter sockeromsättningen i vävnad, och den är förhöjd i cancervävnad. Drygt en fjärdedel av dessa patienter fick en förändrad behandling efter fynd på denna undersökning, säger Petter Kollberg, doktorand vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö och i Helsingborg.

Bortglömd patientgrupp

I den aktuella avhandlingens fyra delstudier jämförde Kollberg och hans kolleger bland annat olika utredningar och bedömningar av patienter med muskelinvasiv blåscancer (MIBC). Det är en cancersjukdom som ofta har ett hastigt förlopp, snabb tillväxt och tidig spridning till lymfknutor. Dessa patienter har ofta en dålig prognos. Överlevnaden har inte förbättrats de senaste 30 åren och Petter Kollberg menar att det finns stora kunskapsluckor på området.

– Relativt lite forskning är gjord på denna patientgrupp, och vi saknar etablerad standardbehandling för vissa typer av muskelinvasiv blåscancer. Med nya undersökningar kunde vi i våra patientnära studier bättre se hur urinblåsecancern spritt sig. Därmed slipper i vissa fall patienten genomgå en stor operation som ändå inte kan bota sjukdomen. I stället kan vi tidigare i sjukdomsförloppet påbörja bromsande behandlingar som ger ökad respons och förbättrar överlevnad. I andra fall där bot ändå är möjlig kan vi trappa upp behandlingen och rädda fler till livet.

Hoppas förändra sjukvården

Inom cancervården vill man undvika att ge krävande och farlig behandling för tumörer som inte på allvar hotar patientens liv och hälsa, och där man uppfattar att en tumör är farlig fast möjlig att bota vill man behandla maximalt. Därför finns det vedertagna bedömningsgrunder som styr vilka behandlingsalternativ som är aktuella för en patient med en viss typ av urinblåsecancer. Petter Kollberg menar att resultaten i hans avhandling till viss del kan omsättas direkt för att förbättra sjukvården för patienter med urinblåsecancer.

– Med förbättrade diagnostiska metoder kunde vi mer träffsäkert bedöma sjukdomens allvarlighetsgrad och prognos, och sedan göra ett bättre behandlingsval. Sammantaget har vi gjort viktiga upptäckter som kan förbättra cancervården, och vi tror att våra resultat kan ligga till grund för större studier i framtiden som kan vara avgörande för att förändra och förbättra behandlingsrekommendationerna, säger Petter Kollberg.

Petter Kollberg försvarar sin avhandling ”Invasive bladder cancer – Aspects of diagnosis and treatment” vid Lunds universitet den 11 september 2020. 

Fakta studiedesign

Kvantitativ studie, tillämpad forskning, forskarinitierad studie
Observationsstudie: Prospektiv
 

Fakta urinblåsecancer

  • Urinblåsecancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna. Varje år får drygt 2 800 svenskar urinblåsecancer och i världen registreras cirka 430000 nya fall.
  • Två tredjedelar av de som drabbas är män och 80 procent är över 65 år.
  • Yttre faktorer som rökning eller ohälsosam arbetsmiljö är vanligaste orsaken.
  • I Sverige dör årligen cirka 700 personer på grund av sjukdomen. 
  • I dag saknas en etablerad standardbehandling och vårdens bedömningar för vilken behandling som ger bäst förutsättningar för överlevnad kan därför variera nationellt och internationellt.

Källa: Petter Kollberg och Cancerfonden

Kontakt

Petter Kollberg, doktorand vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet, och överläkare i urologi på Skånes universitetssjukhus i Malmö och i Helsingborg: petter.johansson_kollberg@med.lu.se , 0730-36 50 02

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.