Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Jakten på den försvunna dinosaurien

Tre män silar sand i ett grustag.
Tord Engfors, Anders Lindskog och Johan Pettersson har silat tonvis med sand i sin jakt efter den gömda Vinslövs­dinosaurien. Foto: Johan Joelsson

Någonstans i det övergivna kalkbrottet i nordöstra Skåne gömmer sig skelettet efter en 84 miljoner år gammal dinosaurie. Det är en grupp geologer övertygade om. Efter att ha hittat ett flertal tänder har den ­osteologiska skattjakten intensifierats.

Septembersolen gassar över det vidsträckta kalkbrottet utanför skånska Vinslöv. På en liten avsats nära en azurfärgad damm står de båda geologiforskarna Anders Lindskog och Johan Pettersson med finmaskiga metalltråg och silar så att sanden ryker. En svettpärla tränger fram i Anders Lindskogs panna när han sätter sig ner på huk och börjar undersöka innehållet som fastnat i silen. Nej. Det mystiska fragmentet var ingen ny dinosaurietand, bara en bit koprolit, fossilerad avföring.

Men tack och lov återstår det ofantligt mycket sand att gräva ut. För någonstans ligger det – skelettet efter en dinosaurie som levde här under kritaperioden. Då, för 84 miljoner år sedan, såg landskapet radikalt annorlunda ut. Platsen där forskarna står och fossilsilar var en skärgård med medelhavsklimat. Dinosaurien de letar efter dog på stranden, svällde upp i hettan och flöt sedan ut i vattnet och begravdes på havsbottnen.

Skål med små benbitar.
Fyndburken är en paleontologisk gottepåse som innehåller fossilerade spår efter hajar, havssköldpaddor och krokodiler. Foto: Johan Joelsson

– Det är lite som att dyka ner i Östersjön och leta efter en förhistorisk älg! Men eftersom vi har hittat ett dussintal dinosaurietänder är vi övertygade om att det någonstans här gömmer sig ett helt skelett, säger Anders Lindskog.

Kalkbrottet har länge varit intressant för geologer. Landskapet är en del av den så kallade Kristianstadsbassängen – en av få platser i Sverige där det är möjligt att hitta spår från kritaperioden. I 200 år har kalkgropen utanför Vinslöv lockat både geologi-forskare och amatörpaleontologer. En av dem är Tord Engfors från Kristianstad. Sedan millennieskiftet har han spenderat tusentals arbetstimmar i kalkbrottet med sin sil och sina stenhuggarverktyg. Det är han som har gjort några av de spektakulära tandfynden.

– Det här är en väldigt meditativ syssla. Att det jag gör även kan vara av intresse för forskarna och universitetet är också väldigt roligt, säger Tord Engfors.

Två män i ett kalkbrott.
Det övergivna kalkbrottet lockar både nattbadare och dinosauriejägare. Foto: Johan Joelsson

Plötsligt ropar Johan Pettersson till. Han tror sig ha funnit något intressant. Men efter närmare analys visar det sig att det inte var något benfragment från en dinosaurie.

– Det gäller att ha tålamod. Sök som satan och du skall till slut finna, säger han och ler.

Han lägger ifrån sig silen och tar upp en liten plastburk som innehåller fynd efter bland annat havssköldpaddor, hajar och krokodiler. Det är en svindlande tanke att den göingska gropen en gång varit hem för urtidsdjur. Johan Pettersson tar en klunk vatten och låter blicken glida över det karga landskapet.

– Vår mystiska dinosaurie var en av flera arter som levde här. Den var släkt med den mer kända Triceratops och var en rätt lustig skapelse. Man skulle kunna beskriva den som en blandning av ko, ödla, får och papegoja, säger Johan Pettersson.

Man visar upp en fossilerad hajtand.
Johan Pettersson visar upp en hajtand. Foto: Johan Joelsson

Han ställer ifrån sig fyndburken, öppnar en påse ostbågar och slår sig ner på marken bredvid Anders Lindskog och Tord Engfors. Det susar från den intilliggande vägen. På avstånd hörs hundskall och fågelsång. Dinosauriejägarnas samtal kommer in på de svindlande tidsperspektiven.

– Till och med jag som dagligen jobbar med det här har svårt att föreställa mig tidsrymderna. Människan som art har funnits i knappt en halv miljon år. Och dinosaurien som vi letar efter är så oerhört mycket äldre än så, säger Anders Lindskog.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.