Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Vem kommer att bestämma i framtiden?

Ibland förändras maktbalansen mellan världens stormakter mitt framför ögonen på oss – som när muren föll för 30 år sedan eller som de senaste veckorna när USA drog sig bort från i de kurdiska områdena i Syrien. Ibland sker förändringarna så långsamt att vi inte märker det. Under Framtidsveckan lät vi fem experter – på Kina, Ryssland, USA, Europa och Mellanöstern – se in i spåkulan och försöka ta sig an de svåra frågorna – vem bestämmer i framtiden? Hur ser de på utvecklingen inom de områden som de är experter inom?
En illustration av Catrin Jakobsson
Illustration: Catrin Jakobsson

Först ut var Rouzbeh Parsi, expert på Mellanöstern och idag verksam vid Utrikespolitiska Institutet.
- Den riktigt stora frågan, den som får störst genomslag för Mellanöstern, är USAs minskade betydelse och Kinas ökade betydelse, slog han fast.

Han menade att Mellanösterns olja inte längre spelarf så stor roll för västvärlden men det gör den däremot för Kina, Japan, Indien och Sydkorea. Han pekade på historiens pendel; Asien har redan varit den ledande världsmakten, nu kan världen vara på väg ditåt igen.  

En annan viktig trend som Rouzbeh Parsi menade kommer att få stor betydelse för framtiden, inte minst för Europa, är befolkningsutvecklingen: Medelåldern i Mellanösterns länder är 26,7 år, att jämföra med Europas 42 år.  Dessutom är ungdomsarbetslösheten i regionen stor och de som har jobb arbetar ofta inom områden som inte matchar deras utbildning.

- I Europa och Japan ser vi redan nu att vi kommer att behöva fler som arbetar inom äldreomsorgen, sa Rouzbeh Parsi. Han pekade på motsägelsen i att vi ser hur befolkningsstrukturen ändras och vilka behoven är. Trots detta leder de europeiska politiska strömningarna åt rakt motsatt håll – på väg mot en restriktivare invandring.

Ginna Lindberg, chef på Sveriges Radions utrikesredaktion och mångårig USA-korrespondent hade fått i uppdrag att göra en framtidsspaning kring vart USA är på väg.
- Vi kan förvänta oss ännu mer av USAs tillbakadragande från omvärlden, menade hon. Vi kommer säkert se att han drar sig bort från fler internationella avtal. Multilateralism är helt enkelt inte Donald Trumps grej.

En annan fråga hon tog upp var hur länge Donald Trump skulle sitta kvar som president. Hon förmodade att han skulle ställas inför riksrätt, men trodde inte att han skulle bli dömd. Det ska mer till för att kongressens republikanska majoritet ska vilja fälla honom, menade hon.

Historikern Klas-Göran Karlsson, som fått i uppdrag att sia om Rysslands framtid, letade efter svaren i historien.
- Ryska politiker tittar alltid bakåt när de ska staka ut vägen för framtiden, sa han.

Exempelvis framhävde Gorbatjov och Jeltsin perioder av historien då kontakterna med Östersjö-området och Hansans handelsimperium var täta.

Putin däremot sneglar mot 1200-talet och Mongolriket och har vid flera tillfällen framhållit att detta var en mycket viktig epok för Ryssland.
- Vi ser redan nu att Ryssland orienterar sig mot Asien och Kina och jag tror att vi kommer att se ännu mer av detta, sa Klas Göran Karlsson.

Andra epoker som ryska politiker gärna framhåller är när landet varit ett stort imperium.

Klas-Göran Karlsson tyckte sig inte se några tecken på att en förändring i den ryska politiken:
 Putin är populär. Vi kommer att se mer av Putin, Putinism och ingen ökad politisk öppenhet. Vi ser visserligen protester men de har ingen organiserad ideologi bakom sig

Nästa person som ombetts uttala sig om framtiden var Kina-experten Nicholas Loubere:
- Det bästa sättet att förstå Kinas globala roll är att titta på fenomen i Kina som har motsvarighet eller bäring på andra delar i världen, slog han fast.

Han talade bland annat om den framväxande övervakningsteknologin där vissa användningsområden, som för tankarna till en dystopisk framtid, redan har börjat användas i Kina. Bland annat används ny modern AI-teknik för kontroll och övervakning av uigurer i Xinjiang-provinsen.
- Det finns mycket pengar i övervakningsindustrin. Stora företag och välrenommerade universitet i väst är involverade projekt som används i kinesiska övervakningssystemet, säger Nicholas Loubere, som menar att det vi ser i Kina är en del av en global trend mot mer auktoritära regimer och övervakningssystem.

Sist ut att framtidsspana var Europakännaren och EU-experten Maria Strömvik.

Hon började med att påpeka att EU krymper, både vad gäller del av världsekonomin och del av världens totala befolkning.

EU blir också alltmer ensamt om att arbeta med att reglera internationell politik och handel genom avtal och lagar.
- Internationella lagar och multilaterala avtal behövs för att göra världen och framtiden lite mer förutsägbar. Med hjälp av dessa kan länder lita på varandra och behöver inte skramla med vapen, slog hon fast och hänvisade till EUs snart 70åriga historia.

Dock tyckte hon att EU borde kunna spela en viktigare roll i den internationella politiken än vad som görs idag.

Och det finns viss potential för detta, menade hon:
- EU har ingen historia. Vi har inte haft kolonier, inte startat krig och även om ekonomin har minskat så är EU fortfarande den viktigaste handelspartnern för många länder.

Kategorier

Senaste nyheter

2019-11-11

Vinnare korad - 10 studentprojekt tävlade om att uppnå FNs globala hållbarhetsmål

Vinnare korad - 10 studentprojekt tävlade om att uppnå FNs globala hållbarhetsmål
2019-11-11

Framtidshälsningar som manade till handling

Framtidshälsningar som manade till handling
2019-11-11

Lundaforskare på rätt spår att göra järnbaserade solceller effektivare

Lundaforskare på rätt spår att göra järnbaserade solceller effektivare
2019-11-11

Åtgärder som höjer tågens punktlighet

Åtgärder som höjer tågens punktlighet
2019-11-11

Samverkansinitiativ antar utmaningen att mäta hållbarhet i organisationer

Samverkansinitiativ antar utmaningen att mäta hållbarhet i organisationer

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen