Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vattenforskningsprojekt får stort EU-anslag

Bild på Wateragris logga

Att ta tillvara på vatten kommer att bli allt viktigare i framtiden, inte minst för ett välfungerande jordbruk. Vattenforskningsprojektet Wateragri, som koordineras från Lunds Tekniska Högskola (LTH), får drygt 73 miljoner från EU:s Horizon 2020 i syfte att förbättra jordbruksvattenhanteringen under de kommande fyra åren.

– Tanken är att återinföra och förbättra hållbara lösningar för vattenhållning och att återvinna näringsämnen, för att möjliggöra en jordbruksproduktion som klarar både en växande befolkning och de utmaningar som klimatförändringarna för med sig, säger Miklas Scholz, professor i teknisk vattenresurslära vid LTH och koordinator för Wateragri.

En ökande befolkning och en osäkrare vattentillgång i ett framtida klimat gör att jordbruket kommer ställas inför stora utmaningar. Att säkerställa tillgången på vatten och näringsämnen och samtidigt bedriva ett hållbart jordbruk lär bli allt viktigare de kommande åren. En del av lösningen är att ta vara på både vatten och näringsämnen i jorden på lokal nivå. Detta är dock eftersatt i Europa. 

Brist på tekniska lösningar

I projektet eftersträvar man en djupare och mer detaljerad förståelse av de hydrologiska processer som formar de samlade vattenresurserna i Europa. Det handlar dels om att vidareutveckla traditionella dränerings- och bevattningslösningar, dels om att återskapa naturbaserade lösningar som våtmarker, bioinspirerade dräneringssystem och hållbara dammar som samlar upp vatten i syfte att bättre ta tillvara på både vatten och näringsämnen.

– Det finns i dag en brist på ekonomiskt överkomliga och lättanvända tekniska lösningar för jordbruket som fungerar i praktiken. Nya tekniker måste testas för att vi ska kunna anpassa oss till klimatpåverkan och dess påverkan på ekosystemet, säger Miklas Scholz.

Ett spel ska utvecklas

Tanken är att utvärdera de specifika behov av vatten och näringsbehov som finns inom lantbruksnäringen och utifrån detta utveckla en rad lättanvända tekniker, testa dessa på fältnivå och komma med förslag på hur man genomför detta på ett ekonomiskt hållbart sätt.

Wateragri kommer också att arbeta med att utveckla tekniker med hjälp av bland annat datainsamling som kommer att skapa förutsättningar för att lättare kunna fatta beslut om hur man bäst agerar i verkliga situationer. Det kan exempelvis handla om att optimera planeringen av bevattning av åkrarna.

Man kommer också att utveckla ett spel:

– Det ska möjliggöra simulering och kvantifiering av effekterna av en enskild lantbrukares beslut när det gäller tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter av vattenhantering, berättar Miklas Scholz.

Projektet kommer att göra tio fallstudier med fokus på olika biogeografiska regioner runt om i Europa, däribland i Sverige. Här kommer man att testa de olika teknikerna som utvecklas för olika slags markanvändning – allt från gräsproduktion och betesmark till såväl ekologiskt som konventionellt jordbruk.

– Watragri-projektet handlar om att utforska nya områden inom förvaltning av våra vattenresurser för att förbättra både jordbruksproduktionen och de lokala ekosystemen. Vi tar på oss att avsevärt förbättra hanteringen av vatten inom jordbruket inom de kommande fyra åren, säger Miklas Scholz.

Wateragri-konsortiet består av 23 partners från tolv europeiska länder och leds från Lunds universitet. Projektet beräknas starta i maj 2020 och pågå i fyra år. Projektet har fått finansiering på sju miljoner euro från EU:s Horizon 2020.

 

Läs mer om projektet här (PDF)

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.