Det var inget brus utan relevans i resultaten från expeditionernas provtagningar ute på världshaven. Tvärtom var det ett brus av ofantlig betydelse som forskarna upptäckt: Världens minsta och vanligaste syre-producerande organism, cyanobakterien Prochlorococcus.
I en enda liter vatten kan det finnas hundra miljoner Prochlorococcus. Historiskt har de överlevt många klimatförändringar och därför kan de lära oss om hur framtida förändringar i klimatet kan komma att påverka världshaven. Organismen svarar dess-utom för en betydande del av fotosyntesen i världen.
– Prochlorococcus är den enklaste fotosyntesmaskinen på planeten. De har gett mig min karriär och de är mina vänner. Jag har faktiskt tagit dem med mig hit till Lund, men nu glömde jag förstås dem på hotellrummet, berättar Sallie Chisholm, professor vid MIT i USA, när representanter för media träffar henne.
Ingen slump
Det är ingen slump att träffen är förlagd till Biologiska institutionen på Lunds universitet. Inom akvatisk ekologi bedrivs forskning som tangerar Sallie Chisholms. Professor Karin Rengefors fick i vintras tre miljoner kronor av Formas för att undersöka hur extremväder påverkar blomningar av blå-grönalger – cyanobakterier – i sjöar.
Projektet har sin utgångspunkt i den långa, heta och torra fjolårssommaren. Karin Rengefors trodde att sommaren 2018 skulle innebära omfattande blomningar av blågrönalger i bland annat Vombsjön, den sjö som förser malmöborna med dricksvatten. För så borde det bli enligt gällande teori, men så blev det inte. Oväntat blommade istället alger kallade pansarflagellater. Karin Rengefors ska försöka ta reda på varför. Ett syfte med det treåriga projektet är att ta fram bättre prognoser för algblomning.
Doktoranden Emma Johanssons forskning ligger ännu närmare Sallie Chisholms. Båda två studerar arvsmassan och skillnader i arvsmassan inom en art av cyanobakterier och till och med populationer inom en och samma art.
Emma Johansson har specialiserat sig på Microsystis som är vanligt förekommande i svenska sjöar. När Microsystis blommar blir vissa blomningar giftiga, andra inte. Emma Johansson vill ta reda när, var och varför detta händer.
Skillnader i arvsmassan
Med hjälp av populationsgenomisk analys undersöker hon skillnader i arvsmassan mellan olika cyanobakteriestammar. På så vis går det att studera varför vissa stammar utvecklar toxicitet medan andra inte gör det. Målet är att utveckla ett redskap för att upptäcka giftiga stammar före algblomningen och på så vis kunna förutsäga om en blomning blir giftig eller inte.
Karin Rengefors menar att Sallie Chisholms insatser inte kan överskattas.
– Hon upptäckte cyanobakterierna och är en föregångare vad gäller innovationer, till exempel att använda genetiska metoder för att studera växtplanktons ekologi och evolution.
– Hon är också en förebild som människa. Alla man pratar med säger att Sallie alltid tar hänsyn till andra och behandlar sina medarbetare med respekt. Nu när jag har träffat henne så ser jag att det stämmer, hon är mycket ödmjuk.
