Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Valet: Vi saknar visioner och blundar för ekonomin

Statsminister Per Albin Hansson förstamajdemonstrerar 1941
Att staka ut en gemensam riktning som har brett stöd under lång tid är fundamentalt för att få genomslag för sin politik. Per Albin Hansson som var statsminister under 1930- och 40-talet vann väljarna med begreppet ”folkhemmet”. Foto: Gunnar Lundh

Det är i ljusa tider vi borde staka ut framtiden. Men ekonomin är tyvärr någonting vi bara tänker på när det går dåligt. Idag går det för bra för Sverige för att vi ska agera ansvarsfullt på sikt. Det menar Fredrik N G Andersson, forskare i nationalekonomi – och efterlyser en mindre ytlig och fragmentarisk valdebatt.

– Vi har en högkonjunktur idag och den gör oss blinda för de faror och risker som finns. Lite som om vi har blå himmel rakt ovanför våra huvuden, men vid horisonten 360 grader runt om oss finns det faktiskt stora orosmoln som vi blundar för, säger Fredrik N G Andersson, docent på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Vilka faror är det vi bortser från?

– Ett krackelerande EU som blir alltmer paralyserat, ett USA som vi inte längre kan räkna med som en trygg hamn – de gamla lärdomarna gäller helt enkelt inte längre. Dessutom är politikerna inte längre hänvisade till de mediekanaler som fanns förr. En stor grupp känner inte igen sig i den världsbild som ges av media och de styrande, och väljer bort traditionell media och går istället till nya alternativa mediekanaler.
– Det värsta som kan hända en demokrati är om ”eliten” och de bredare folklagren inte längre delar samma världsbild. Ett förlorat förtroende tar oerhört lång tid att bygga upp. Ett mått på det politiska systemets misslyckande, kan vara när det skapas nya partier. Att ett parti växer från 3 procent 2006 till 20 procent enligt opinionsundersökningarna säger väldigt mycket.

Vad krävs för att få mer substans i valdebatten?

– Att man är saklig och sanningsenlig i diskussionen. En vision som talar om vart du är på väg. En sammanhängande politik där den högra handen vet vad den vänstra gör. Och så måste politikerna behandla väljarna med respekt och inte tro att de är dumma. Man kan förenkla budskap, men inte hur mycket som helst. 

Du har talat om att det valfläskas för mycket – hur ser det idealiska vallöftet ut?

– Det ska locka väljare genom att peka på en konflikt, tala om vem du är för väljarna och låta dem känna samhörighet med dig. Samhällsmässigt ska det lösa ett problem, vara genomförbart – och få rätt effekt.

Var partipolitiken bättre förr?

– Det var lättare att ha ett yrke vid sidan om politiken, och det gav fler perspektiv in i beslutsfattandet. Idag måste du nästan vara karriärpolitiker redan från början. Det blir alldeles för lite information som kommer underifrån, upp till politikerna.
– I årets val kommer inget av de existerande alternativen att kunna spela kortet som heter regeringsduglighet. Vi står i slutet av en epok nu och saknar en gemensam riktning med brett stöd under lång tid att staka ut framtiden mot. Vi behöver ha en färdriktning in i det klimatneutrala, digitaliserade och globaliserade samhället. Politiker som förklarar vad det är de vill göra och lyckas få folkligt stöd för det – och då måste du vara modig. 

Bilden är hämtad från Nordiska museets digitala samlingar

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.