Under sina fältstudier har Annika Capelán Köhler följt ullen, från småbönder och storbönder, via laboratorier där man analyserar ullens kvalitet och sedan vidare till hantverkare, industriell framställning, modeskapare och klädbutiker. I avhandlingen får man veta pikanta detaljer som att fåren sover på vänster sida och att ullprover alltid därför tas från högra sidan. Läsaren får också veta att ullen hade större betydelse för de spanska kolonisatörernas ekonomi än det guld och silver som skeppats från Sydamerika till Spanien genom århundradena.
En överordnad fråga i Annika Capelán Köhlers forskning om ullen har varit hållbarhet, där det finns en allmän föreställning av ullen som ett hållbart material.
- Hållbarhet är en komplex fråga och tar man inte med flera – ibland motsägelsefulla – sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter så missar man mycket, säger hon.
Fåruppfödande Mapucheindianer visar exempelvis på en aspekt av merinoullen som inte ser ut att vara socialt hållbar. Situationen är karg. Samtidigt är fåruppfödning och ullbearbetning en sysselsättning som har följt med här under hundratals år. Ullen pekar mot både det hållbara och det ohållbara. Fårhjordarnas storlek är en annan viktig aspekt. Sammanlagt räknar man med att ca 25 miljoner får betar på Patagoniens grässlätter. Multinationella klädkedjor äger enorma jordarealer där de stora fårhjordarna förändrar den ekologiska balansen med bland annat ökenbildning och hotade djurarter som följd. Samtidigt säljer klädkedjorna sina merinoulltröjor som hållbara alternativ till andra typer av kläder.
Annika Capelán Köhler vill slå ett slag för det antropologiska fältarbetet.
- Det bidrar med kunskaper som man annars lätt förbiser, säger hon. Metoden att följa ett material eller en produkt skulle kunna användas mer för att förstå många komplexa skeenden av idag. Antropologisk kunskap kan läggas till annan lika viktig kunskap.
Ett ytterligare inslag i studien är att den lyfter det viktiga i att titta på hur vi klassificerar. Att klassificera är inte bara att sortera och ordna det som redan finns, utan det är ett sätt att förstå, skapa mening och frammana världar, menar Annika Capelán Köhler. Studien visar hur flera arter samlever med och omkring merino-ull på de Sydamerikanska grässlätterna, och att ullens kvalitet och hållbarhet kan förstås bättre om uppmärksamhet ägnas åt olika typer av klassificeringsprocesser.
Annika Capelán Köhler har skrivit avhandlingen Fibre Formations. Wool as an anthropological site. http://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/fibre-formations(fc183635-4bf3-4ff3-ad15-9c7b004208c6).html
Hon nås på annika [dot] capelan_kohler [at] soc [dot] lu [dot] se (annika[dot]capelan_kohler[at]soc[dot]lu[dot]se) eller telefonnummer 0704616512