Tellus är ett treårigt forskningsbaserat projekt som startade 2018. Resultaten från Tellus syftar till att ge värdefull kunskap om sexuella trakasserier och kommer att användas för att prioritera och implementera förebyggande åtgärder inom universitetet.

- Lunds universitet arbetar systematiskt och långsiktigt med att skapa goda arbets- och studievillkor. Med Tellus har vi fått ytterligare kunskap för att förstå förekomsten av sexuella trakasserier vilket i sin tur ger större möjligheter att identifiera välgrundade  förebyggande åtgärder, säger Torbjörn von Schantz, rektor för Lunds universitet.

Den första delen av projektet genomfördes under senhösten/vintern 2018 och våren 2019 med individuella intervjuer och gruppdiskussioner. Under senhösten/vintern 2019 genomfördes en enkätundersökning som riktade sig till anställda inklusive doktorander och studenter vid Lunds universitet. Drygt 2700 anställda och 9700 studenter har svarat vilket ger en svarsfrekvens på 34 respektive 32 procent. De första, övergripande resultaten har nu tagits fram.

Av enkätsvaren från de anställda framkommer:

• Var fjärde kvinna uppger sig ha varit utsatt för sexuella trakasserier någon gång under sin anställning vid Lunds universitet. Cirka 7 procent av männen har uppgett det samma.

• 17 procent av kvinnorna och drygt 4 procent av männen uppgav att de varit utsatta för sexuella trakasserier vid Lunds universitet under de senaste tre åren.

• Cirka två tredjedelar av trakasserierna har skett i universitetets lokaler, 28 procent i andra lokaler i samband med arbetsrelaterade aktiviteter och 10 procent skedde på annan plats. Förövaren angavs i majoriteten av fallen vara en annan anställd (65 procent), doktorand (9 procent), extern person (19 procent) eller student vid Lunds universitet (8 procent). Flera alternativ kunde väljas.

• Drygt en femtedel (22 procent) av de svarande uppgav att de hade bevittnat sexuella trakasserier vid Lunds universitet eller fått reda på detta av den person som blivit utsatt. Vidare uppgav 1,8 procent av kvinnorna och 3,4 procent av männen att de någon gång agerat på ett sätt som kunnat uppfattas som sexuella trakasserier i sin anställning vid Lunds universitet.

• Majoriteten av de anställda som svarat på enkäten uppgav att de hade förtroende för att Lunds universitet hanterar processen kring anmälningar av sexuella trakasserier på ett professionellt sätt. Förtroendet var dock lägre bland de som uppgett att de utsatts för sexuella trakasserier.

Av enkätsvaren från studenterna framkommer:

• 27 procent av kvinnorna och 11 procent av männen uppgav att de utsatts för sexuella trakasserier i samband med sina studier eller i studentlivet vid Lunds universitet.

• 17 procent av kvinnorna och 6 procent av männen uppgav att de varit utsatta för sexuella trakasserier i samband med sina studier eller i studentlivet under de senaste tre åren.

• Drygt två tredjedelar uppgav att trakasserierna skett i studiesociala sammanhang, en fjärdedel i universitetets lokaler och 10 procent i samband med verksamhetsförlagd utbildning. Flera alternativ kunde väljas.

• Förövaren var i de allra flesta fall (83 procent) en annan student, i 8 procent av fallen en anställd eller doktorand och i 5 procent av fallen en person de mött i samband med verksamhetsförlagd utbildning. 22 procent av de svararande uppgav att de hade bevittnat sexuella trakasserier vid Lunds universitet eller fått reda på detta av den person som blivit utsatt.

Allmänt:

Antalet registrerade anmälningar vid Lunds universitet är lågt i förhållande till resultaten i enkäten. Av projektets intervjuer och gruppdiskussioner har framkommit att såväl anställda som studenter tycker det är svårt att veta när det är befogat att göra en anmälan. Viss oro över konsekvenser för anmälare och anmäld har framkommit, liksom för att kollegiala strukturer och interna maktstrukturer kan påverka hanteringen av ärenden.

Av olika anledningar har majoriteten av de anställda och studenter som i enkäten uppgett att de utsatts för sexuella trakasserier inte velat berätta för någon i ansvarig position vad som hänt. Det kan handla om rädsla eller brist på förtroende för hur berättelsen eller anmälan ska tas emot.

Av gruppdiskussionerna har det även framkommit att chefer på olika nivåer efterfrågar mer stöd och tydligare strukturer för att professionellt kunna hantera ärenden som rör sexuella trakasserier.

- Organisationens förmåga att professionellt hantera ärenden är en grundläggande förutsättning för det fortsatta förebyggande arbetet vid universitetet. Om sexuella trakasserier inte hanteras korrekt och förekomsten av sexuella trakasserier inte synliggörs riskerar detta att bli svårlösta arbetsmiljöproblem eller problem i studiemiljön som kan leda till psykisk ohälsa eller att anställda eller studenter väljer att lämna Lunds universitet, säger Anette Agardh, projektledare för Tellus.

Kunskapen som samlats in i Tellus är omfattande och rör även kränkande särbehandling och trakasserier. Analyserna av enkätsvaren och övrigt insamlat material pågår fortfarande.

- Våra resultat bekräftar att bilden på Lunds universitet är mycket lik den som framkommit i andra miljöer och i samhället i stort. Vi ser att en betydande andel av anställda och studenter har uppgett att de har erfarenhet av sexuella trakasserier vid Lunds universitet. Studenter utsätts också i sin studiesociala miljö och vid verksamhetsförlagd utbildning. Kvinnor är drabbade i betydligt större utsträckning än män vilket innebär att frågan om sexuella trakasserier är en jämställdhetsfråga som berör många anställda vid LU, säger Anette Agardh.

- Att belysa frågorna om sexuella trakasserier genom Tellus och andra initiativ gör att kunskapen och medvetenheten ökar. Genom Tellus har vi fått igång en mycket bra diskussion i många olika delar av verksamheten, säger Torbjörn von Schantz.

FAKTA Tellus:

Projektet startade 2018 som ett svar på #metoo i syfte att stärka det förebyggande arbetet kring sexuella trakasserier vid universitetet. Projektet görs i etapper och projektgruppen består av personer med kompetens inom juridik, arbetsmiljö, psykologi och sexuell hälsa. Universitetet har satsat 6 miljoner kronor under tre år för genomförandet. Forskningen finansieras av Vetenskapsrådet. Målet är att projektet ska bidra till ökad trygghet, förtroende och tillit bland anställda och studenter vid Lunds universitet.

Första etappen genomfördes senhösten/vintern 2018 och våren 2019 och bestod av individuella intervjuer och gruppdiskussioner med anställda och studenter i syfte att förstå mer om erfarenhet av sexuella trakasserier, rådande maktstrukturer, beroenderelationer, samtalsklimat och normer kring sexuella trakasserier.

Andra etappen genomfördes hösten/vintern 2019 och utgjordes av en enkätstudie till anställda och studenter.

Tredje etappen fokuserar på fortsatt analys av materialet och på prioritering och implementering av förebyggande åtgärder som kommer att utvärderas löpande under projektets gång.