– Att få det här priset var en överraskning och stor uppmuntran att fortsätta med forskningen. Det känns viktigt, säger Martin Söderholm som får priset med följande motivering:
”För att med kreativitet och idérikedom i epidemiologiska studier kartlagt riskfaktorer att insjukna i stroke och särskilt hemorragisk stroke.”
Martin Söderholm är epidemiologiforskare vid Lunds universitet och ST-läkare inom neurologi vid Skånes universitetssjukhus. I sitt avhandlingsarbete, som presenterades redan 2016 och som han nu prisas för, fokuserade han på subaraknoidalblödning (SAB) - en svår form av stroke som oftast är orsakad av pulsåderbråck på hjärnans artärer. Förenklat kan SAB också kallas hjärnhinneblödning då de stora artärerna löper just utmed hjärnhinnorna. Syftet med avhandlingsarbetet var att undersöka om det gick att finna riskfaktorer i den generella befolkningen för att drabbas av denna specifika typ av stroke.
SAB utgör 5-10 procent av all stroke och är därmed den ovanligaste typen. Den drabbar väldigt hårt och har hög dödlighet med cirka 30-40 procent som dör inom ett par månader efter insjuknande. Till skillnad från andra typer av stroke och hjärnblödningar är andelen yngre som drabbas lite högre.
I avhandlingen visar Martin Söderholm bland annat att låg lungfunktion var kopplad till 2-3 gånger högre risk att drabbas av SAB jämfört med normal eller hög lungfunktion. Detta gällde även då man tagit hänsyn till andra riskfaktorer som exempelvis rökning. Studierna visade också att personer med KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) har en förhöjd risk att drabbas av SAB, men även andra typer av stroke.
– Detta är en grupp som överlag har större risk att insjukna i stroke och resultaten indikerar att man kan behandla mer förebyggande mot stroke i denna grupp. Det går också att förebygga pulsåderbråck, och därmed SAB, men det förutsätter att man upptäcker bråcket. Vi fortsatte därför att titta på olika inflammationsmarkörer i blodet och hittade också en markör som visade sig vara en riskfaktor. Nivån av ämnet i blodet var högre hos dem som senare i livet drabbades av SAB, säger Martin Söderholm.
Ämnet, markören i blodet, heter "fibroblast growth factor 23" och denna eller liknande markörer skulle teoretiskt sett kunna användas för att hitta personer med pulsåderbråck för vilka förebyggande behandling är av särskilt stor betydelse. För att testa detta krävs dock fler studier.
Martin Söderholm har fullt upp med sin forskning. Tillsammans med forskarkollegor i ett internationellt nätverk ska han nu undersöka vilka genetiska faktorer som påverkar hur bra eller dåligt man återhämtar sig efter en stroke och för närvarande undersöker han hur nivåer av blodfetter och olika typer av kolesterol är kopplat till risk för hjärnblödning.
– Vi vet att det finns en stark koppling mellan högt kolesterol och åderförkalkning, hjärtinfarkt samt stroke orsakad blodpropp, så kallad ischemisk stroke. Men för hjärnblödning verkar det vara tvärtom det vill säga att lågt kolesterol är kopplat till högre risk för hjärnblödning. Detta är känt, men ingen vet riktigt vad det beror på och det ska vi försöka fördjupa oss i och förhoppningsvis finna en förklaring.
Läs mer och se filmat inslag med Martin Söderholm på Sparbanken Skånes webbplats
Länk till programmet Strokedagen i Lund 2019 "Vad kan jag göra för att förebygga stroke?" 29 oktober