De drygt 200 externa rådgivarna till de 32 panelerna är utsedda och de 156 forskningsmiljöerna är organiserade. I januari ska självvärderingarna vara klara och än så länge håller tidsplanen.

Det innebär att de externa rådgivarna utvärderar under våren och har sina rapporter klara till den 1 juni.

Nästa höst ska resultaten tas om hand. Projektledarna uppmanar medarbetarna till ärliga svar i självvärderingarna.

– Det handlar om att lära sig själv att bli bättre. Alla kan växa och det behöver inte bli på bekostnad av någon annan. Alla ska ges möjlighet att blomma, säger Mats Benner.

I artiklarna under har LUM pratat förväntningar på RQ20 med dekanerna  för de medicinska, naturvetenskapliga och humanistiska och teologiska fakulteterna. Deras fakulteter och utmaningar skiljer sig åt, men gemensamt för dem är att de förväntar sig svar på om deras forskning är rätt organiserad. Och om den inte är det – möjlighet att rätta till det.

Rätt eller fel organiserade?

Medfak: Fantastisk chans att se bristerma

Medicinska fakulteten har tillsammans med LTH flest utvärderingspaneler – nio stycken var. Dekanus Erik Renström berättar att man rätt tidigt övergav tanken på att organisera panelerna institutionsvis eftersom ämnena idag sträcker sig över dem.

– Vi upptäckte att vi har flera ämnen som har anknytning till var-andra och kunde slå ihop dem, säger han, och är glad över att en stor del av fakulteten har verksamhet som ingår i ett större sammanhang.

Han tycker att alla forskargrupper behöver en större tillhörighet och att det kan finnas en del grupperingar som kan bli starkare av att agera tillsammans.

– Detta har vi redan sett och lärt oss, säger han.

Erik Renström tycker att självvärderingen ger en fantastisk chans att komma ner på detaljnivå. Och att meningen är att bristerna ska komma fram. Om den förra utvärderingen, RQ08, handlade om guldstjärnor så ska RQ20 ge en beskrivning av hur det ser ut idag för att få rörelse framåt.

– Det handlar om att höja den lägsta -nivån.

Han säger sig vara positivt överraskad av hur lite konservatism och tillbakablickande han möter bland sina medarbetare.

– Klart att man inte ska kasta ut barnet med badvattnet, men alla är uppriktigt intresserade av att blicka framåt och se och tänka nytt.

Medicinska fakulteten är också väl rustad inför generationsväxlingen – man har det värsta bakom sig, menar Erik Renström.

– Det är en ynnest att få en sådan här genomlysning och bli lite mer träffsäker. När ett område har gått i stå och professorn går i pension är man redan minst tio år för sent ute.

Ett generellt önskemål inför framtiden är att fakultetens forskning ska bli lite spetsigare och att man för varje satsad forskningskrona ska komma bättre ut.

– Citeringsgenomslaget har minskat – här som vid resten av LU, konstaterar Erik Renström.

Natfak: Lätt att bli hemmablind och svårt att prioritera

Naturvetenskapliga fakulteten har fyra paneler och dekanus Sven Lidin menar att man inte behöver externa utvärderare för att bedöma forskningens kvalitet.

– Men att se hur vår verksamhet hänger ihop är svårare att göra inifrån. Man märker av en hemmablindhet och det kan vara svårt att se var lösningarna finns.

Sven Lidin tror att resultatet av RQ20 kan komma att innebära en del organisatoriska förändringar. Dock inga storskaliga. Han säger sig ha hängivna medarbetare och att det gör det särskilt svårt att prioritera i deras verksamheter.

– Det finns en grundläggande styrka med passionsdrivna medarbetare, men jobbet är som deras bebisar.

Några satelliter i form av ensamma ämnen eller grupper ser han dock inte på sin fakultet. Snarare tvärtom med dubbel-anslutningen till LTH inom fysik, kemi och matematik.

– Den har mest fördelar, men vi är inte så koordinerade som vi borde vara, säger han.

Han hoppas också att utvärderingen ska visa konsekvenserna av den administrativa bördan som hela tiden ökar.

– Det finns en stor glädje i att ha meningsfulla arbetsuppgifter, men det blir mindre och mindre tid för att utföra dem. Och arbetet blir inte meningsfullt utan kvalitet, så då drar man upp arbetstempot och jobbar för mycket och det är inte bra.

Sven Lidin säger sig dock ha förståelse och respekt för den tyngre myndighetskontrollen, men den får inte gå så långt att den blir förlamande. Han uppmanar till ärlighet i självvärderingen.

– Om man känner att man inte har rätt förutsättningar för att göra sitt jobb bra så är det en chans nu att ändra på det.

Men i takt med att världen förändras så ändras också fakultetens förutsättningar, konstaterar Sven Lidin, och tror att man kanske behöver fokusera, skaffa en ny strategi och inte göra allt. Han kan dock inte se något ämne inom naturvetenskap som inte behövs.

– Men det blir allt mer att famna om, säger han.

– Och vi är fruktansvärt dåliga på att prioritera!

HT: Hoppas att potential och svårmätta styrkor ska visa sig

Humaniora och teologi, HT, har tre paneler varav en egen för teologi.

– Det finns en lust och vilja att visa varandra internt vad man gör, säger dekanus Johannes Persson.

Han hoppas också att de mätmässigt begränsade styrkor och utvecklingspotentialer i forskningen som inte låter sig bedömas via citeringar ska komma fram i RQ20. Han befarar dock att de redan etablerade forskningsenheterna kommer att synas mest i utvärderingen.

– De som är starkast inom forskningen vågar nog också vara ärligast i självvärderingarna, tror han.

En annan förhoppning är att de externa rådgivarna ska sätta in fakulteternas forskning i ett internationellt sammanhang.

– Vi vill gärna vara internationellt ledande och har i vissa fall en del arbete att göra.

Men HT gjorde en egen utvärdering för fem år sedan, RQ14, och i den kom ett tio-tal ämnen ut som excellenta forskningsmiljöer. Johannes Persson tycker att det ska bli intressant att följa ämnesutvecklingen där-ifrån.

– Vi vill utveckla forskningen och har utrymme för det. Vi var först i Sverige med ett ERC-anslag inom humaniora, men det var ett par år sedan. Och sedan dess har det, trots en bra utveckling för externa medel i allmänhet, varit lite klent med strategiskt viktiga europeiska anslag, tycker han.

Samtidigt med RQ20 ser HT över sitt professorsprogram. Med så många ämnen som HT-fakulteterna rymmer finns det inte utrymme för professorer i varje ämne och särskilt inte flera professorer i varje ämne. Johannes Persson tror att det blir organisatoriska konsekvenser av RQ20 – dock inga nedläggningar av ämnen, försäkrar han.  Han förväntar sig inte att allt ska vara frid och fröjd inom hans område.

– Men jag tror att det kommer att finnas goda förklaringar till varför det är problem, som exempelvis medelsbrist eller att något ämne blivit alltför solitärt. Då är det bra att det kommer fram – både för ämnena och för oss så att vi kan påverka utvecklingen i rätt riktning, säger Johannes Persson.