Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Storskaliga markförvärv påverkar bönders möjligheter till egen matproduktion i Afrika

För att undvika vattenkonflikter och stimulera livsmedelsproduktionen i subsahariska Afrika måste maten hamna i fokus och storskaliga markförvärv regleras. Det är slutsatsen i en ny avhandling från Lunds universitet.
Bild på jordbrukslandskap

Emma Johanssons avhandling undersöker hur markanvändning påverkas av storskaliga markförvärv, även känt som ”land grabbing” i framförallt Tanzania. Markförvärven görs ofta av internationella företag som köper eller hyr stora markarealer, ofta under flera årtionden. Majoriteten av det som odlas används för skogsbruk, men även för biobränsleproduktion; de vanligaste grödorna är palmolja och sockerrör. Samtidigt importeras en stor andel livsmedel till subsahariska Afrika. 

– Maten måste vara i fokus. Och teknologiska lösningar som är baserade på lokala behov och förutsättningar. Företagen borde odla grödor som går att äta, och använda sig av metoder som förbrukar mindre vatten. Byborna måste också få chans att vara delaktiga, annars missgynnas de som är i störst behov av utveckling, säger Emma Johansson, naturgeograf och associerad forskare vid Lund University Centre for Sustainability Studies. 

Ökad risk för vattenkonflikter

Avhandlingen har bland annat analyserat vattentillgänglighet och vattenanvändning med hjälp av ekosystemmodellering. Resultatet visar att regioner där det odlas stora arealer palmolja och sockerrör kräver mycket bevattningsvatten, medan matgrödor som ris, majs, och sojabönor kräver mindre vatten. En stor användning av bevattningsvatten kan bidra till en ökad risk för vattenkonflikter eftersom floder, grundvatten och annat ytvatten delas av många aktörer i samhället. Vidare visar avhandlingen att det endast är tre procent av all uppköpt eller hyrd mark i Afrika som är uppodlad, och att det är ett fåtal starka aktörer som Kina, USA och Storbritannien som står bakom en stor del av markförvärven globalt. 

En bild på en man som cyklar genom ett risfält.

– Företagen odlar nästan inga matgrödor, och det som odlas kräver enorma mängder vatten, något som kan leda till konflikt över vattenresurser i framtiden. Sammantaget verkar det vara en dålig lösning för de småskaliga bönderna i Afrika, eftersom få blir erbjudna jobb eller andra försörjningsalternativ. Majoriteten livnär sig på jordbruk och i takt med att markförvärven fortsätter påverkas tillgången till mark och vatten negativt. 

Minska livsmedelsimporten på sikt

Enligt Emma Johansson är det helt centralt att utveckla det inhemska jordbruket så att länderna i subsahariska Afrika på sikt kan minska sin livsmedelsimport. Men att en så stor andel av den förvärvade marken inte används är ett tydligt exempel på att det finns stora utmaningar. 

– I dag ser jordbrukspolitiken inte till småjordbrukarnas bästa. Regeringarna verkar bry sig mer om internationella investeringar än om marken faktiskt används. I mitt fältarbete såg jag mark som var inhägnad men inte uppodlad, och byborna var inte tillåtna att beträda marken.

Hon menar att den globala marknaden för markförvärv där företag ofta läggs ner, säljer vidare sin mark, eller låter den ligga i träda måste regleras. Inte minst eftersom vissa regioner har utökat naturskyddsområden som ett led i att bevara biodiversitet, vilket i sin tur hindrar småskaliga bönder att expandera till dessa områden. Klimatförändringarna kan i sin tur förvärra situationen för småjordbrukare om regioner blir torrare och bristen på vatten större. 

– Småjordbrukarna kommer i kläm mellan naturen och företagen. Deras martkyta blir mindre, och många av de bybor jag har intervjuat uttryckte oro att de inte kommer ha någon mark att ge till sina barn, säger hon.

Emma Johansson har tagit fram ett antal rekommendationer för storskaliga markförvärv baserat på sin forskning. De bygger vidare på de rekommendationer som Food and Agriculture Organisation (FAO) har tagit fram.

Rekommendationer:

  • Grödor som odlas på förvärvad mark ska vara ätbar och tillgodose lokala behov. Det är av extra vikt om det råder matosäkerhet i landet. En investering i mark ska gynna både företaget och människor som bor i närområdet. 
  • Grödor ska vara anpassade till det lokala klimatet, och förbruka minsta möjliga mån vatten. 
  • Företag som förvärvar mark ska använda sig av hållbara odlingstekniker som inte utarmar jorden och etablera effektiva bevattningssystem, som exempelvis bevattning med dropp och rör snarare än spridare. Det bör finnas regler om vattenanvändning i markförvärvskontrakten.
  • Alla markförvärv ska kombinera de styrkor som investerare för med sig, som teknik och kapital, med lokala jordbrukares arbetskraft och kunskap om lokala förhållanden och odlingssätt.

– Mina rekommendationer behövs. Samtidigt måste markanvändning, och hur den påverkar jordbrukares möjligheter för självförsörjning undersökas ur ett mångfaldigt perspektiv som tar in jordbruksinvesteringar, migration, befolkningsökningar och projekt för att bevara biodiversitet. Dessa faktorer påverkar på olika sätt, och borde studeras tillsammans, avslutar Emma Johansson.

 

Ladda ner Emma Johanssons avhandling: ’Large-Scale Land Acquisitions as a Driver of Socio-Environmental Change : From the Pixel to the Globe’.

 

 

Kategorier

Emma Johansson

Foto på Emma Johansson.
Emma Johansson.

Emma Johansson är forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap och har doktorerat vid LUCSUS, Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling.

Senaste nyheter

2018-10-19
Ny studie stärker teori om hur fåglar började flyga
Ny studie stärker teori om hur fåglar började flyga
2018-10-19
Pris till forskning om livet efter stroke
Pris till forskning om livet efter stroke
2018-10-17
Donation hjälper forskarna avslöja mysterier om primaters beteende
Donation hjälper forskarna avslöja mysterier om primaters beteende
2018-10-17
Fortsatt stöd till spelberoendeforskning
Fortsatt stöd till spelberoendeforskning
2018-10-16
Digitalt fingeravtryck hotar din integritet
Digitalt fingeravtryck hotar din integritet

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen