Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Statsvetare: Tre tips för en starkare demokrati

Tre tips för en starkare demokrati

Valet är avgjort men hur ska någon kunna bilda regering? Många är rädda för kaos och ineffektivitet. Men så behöver det inte bli - se klippet med forskarnas tre tips för en starkare demokrati.

Sveriges parlamentariska karta har ritats om. Länge var det endast fem eller sex partier som klarade 4-procentspärren och tog sig in i riksdagen. Miljöpartiets inträde på 80-talet ruskade om men inte lika mycket som Sverigedemokraternas stora framgångar i valet 2014.

– När vi hösten 2015 påbörjade en undersökning om hur den svenska demokratin mår så trodde vi att läget i riksdagen skulle visa sig vara mer låst än det faktiskt har blivit, säger Johannes Lindvall som lett arbetet med undersökningen som kom förra året och som genomförts av statsvetare från Lund och Göteborg.

Läs mer: SNS Demokratirapport

Studien visar att partierna har lyckats få till stånd blocköverskridande överenskommelser i minst lika hög grad som tidigare och att riksdagspartierna har röstat för utskottens förslag i mer än 90 procent av fallen. 

Uppfyllda vallöften viktig mätare

En annan viktig mätare på hur väl svensk politik fungerar är hur de regerande partierna lyckas uppfylla sina vallöften. Även här ser siffrorna bra ut: 80 procent av vallöftena hålls, vilket är långt mer än vad svenska folket tror.

– När vi har frågat folk så gissar de att siffran ligger på ca 50 procent. Vår undersökning handlar visserligen om åren innan Löfvens regering tillträdde. Eftersom hans regering är en minoritetskoalition mellan två partier som inte hade ett gemensamt valmanifest är det troligt att andelen uppfyllda löften kommer att gå ned något – men det får framtiden utvisa, säger Johannes Lindvall.

Men även om svensk demokrati faktiskt levererar bättre än vad forskarna förväntade sig så finns orosmoln när det gäller förutsättningarna för samspelet mellan regeringen och riksdagen i framtiden. 

Det första handlar om att antalet parlamentariskt sammansatta utredningar successivt har minskat sedan 80-talet till förmån för regeringsledda expertutredningar. 

– Utvecklingen kommer sig av att det fanns ett missnöje med de parlamentariska utredningarna. Man tyckte att de var långsamma och ineffektiva. De positiva effekterna av utredningarna, att riksdagsmän från olika politiska partier fick inflytande så att det blev möjligt att komma överens partierna emellan, diskuterades lite.

Regeringarnas makt ökar

Ett annat potentiellt problem är att regeringskansliet har vuxit kraftigt alltsedan 80-talet. Antalet tjänstemän har fördubblats och antalet tillsatta kommittéer har tredubblats. Detta ökar regeringens makt på bekostnad av riksdagens vilket, enligt Johannes Lindvall, ökar risken att partierna prioriterar kampen om regeringsmakten framför arbetet i riksdagen. 

Ett tredje bekymmer, enligt Johannes Lindvall, är budgetprocessen. Den stramades upp under 90-talet för att underlätta för regeringspartierna att hålla koll på utgifterna. Nyordningen innebar också en förstärkning av regeringens makt – något som måste ses över, menar Lindvall.

– Det är viktigt eftersom det handlar om riksdagspartiernas möjligheter att påverka den förda politiken, och inte ställas inför ett fait accompli.

Johannes Lindvall tycker att diskussionerna kring demokratins framtid, i Sverige men kanske framför allt internationellt, borde ta fasta på vad som skedde under mellankrigstiden, då demokratin var hotad på många håll. Historien visar att den avgörande frågan när det gäller tilltron till demokratin är om politikerna klarar av att ta fram lösningar på de problem människor i allmänhet tycker är viktiga.

– I de länder där demokratin överlevde 1920- och 1930-talen lyckades man visa att demokratin faktiskt levererade. Vår undersökning tyder på att förutsättningarna är ganska goda för att politikerna skall klara av den uppgiften också i framtiden.

 

Johannes Lindvall om …

Johannes Lindvall
Johannes Lindvall

… värsta scenariot vid valet. Att det blir mycket svårt att bilda en rimligt stabil regering. Men vi skall nog vara beredda på att det tar längre tid än det brukar – regeringsbildningen brukar gå osedvanligt snabbt i Sverige, jämfört med andra länder; så blir det kanske inte denna gång. 

På lång sikt är värsta scenariot att regeringen och riksdagen blir lamslagna i viktiga sakfrågor på grund av de maktpolitiska motsättningarna mellan partierna.

… troligaste scenariot vid valet. Vi kommer att fortsätta med minoritetsregering, som varit det vanliga i Sverige de senaste hundra åren, men förmodligen tar regeringsbildningen något längre tid än vanligt. 

Läs mer om Johannes Lindvall

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.