Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Snabbutvecklade kurs om vård under pandemier

Porträtt av man
Magnus Rasmussen har tagit fram den nya kursen om praktisk sjukvård under pandemier. Den kommer med all sannolikhet att behöva upprepas i höst. Foto: Kennet Ruona

Intressant såväl medicinskt som vetenskapligt och ur ett samhällsperspektiv.
Det tycker Magnus Rasmussen om covid-19 och tvekade därför inte när han fick frågan om
att ta fram en kurs för läkar­studenter i praktisk sjukvård under pandemier.

Magnus Rasmussen är professor i infektionsmedicin. Han forskar och undervisar och jobbar även kliniskt som infektions­läkare.

– Jag är egentligen mer intresserad av bakterier än virus, men att det plötsligt dyker upp en ny sjukdom inom mitt område som får uppmärksamhet i hela världen gör det väldigt speciellt.

Det var emellertid många bitar som skulle falla på plats innan den praktiska sjukvårdskursen kunde bli verklighet. Den kurs som studenterna egentligen skulle ha gått, i ett låginkomstland och med inriktning  mot barnsjukvård, fick ställas in på grund av pandemins reserestriktioner. Så det började med en diskussion om hur man skulle göra med det ­verksamhetsintegrerade ­lärandet (praktiken). Man hörde sig för hur andra lärosäten gjort och en del hade ställt in de momenten. Det ville man inte göra i Lund.

– Men först måste fakulteten säga ja till att släppa sina läkarstudenter till något helt nytt. Kursen skulle ju bygga på att studenterna inte bara skulle jobba med läkaruppgifter, utan vara beredda att hjälpa till där det behövdes. Och sen handlade det om huruvida vården var villig att ta emot studenterna och handleda vissa moment, säger Magnus Rasmussen.

Idén om kursen

I kontakterna mellan ledningen för läkarutbildningen och sjukvården föddes så idén om kursen och Magnus Rasmussen rekryterades som genomförare. Forskningschefen på Skånes universitetssjukhus, Ingemar Petersson, gav också ett under­lag som visade på sjukvårdens behov av hjälp från läkarstudenterna i det dagliga arbetet med patienter med covid-19. ­Magnus Rasmussen hade bara ett fåtal veckor på sig att ta fram kursen på 7,5 hp som startade den 11 maj på läkarprogrammets sista termin.

– Jag fick besked om att inte schemalägga den sista dagen av de fem veckorna för då ska studenterna ha sin examenshögtid.

Precis när beslutet om kursen togs förväntades vården bli mer än överansträngd – men den stora rushen av covid-19-patienter i Skåne har i skrivande stund uteblivit.

– Det innebär att det inte varit helt lätt att hitta praktikplatser till de 30 studenterna, säger Magnus Rasmussen. Behovet av extra hjälp i vården blev inte så stort som vi trodde. Men har man kollegor som också tycker att det är positivt med nytänkande och som därför är villiga att ta emot studenter så går det.

Lite ont i magen

Momentet att hitta relevanta praktikplatser har varit det enda som gett Magnus Rasmussen lite ont i magen. Annars har det varit ett inspirerande jobb att ta fram kursen.

– Men man får inte ha något kontroll­behov, eftersom det råder sådan stor osäkerhet kring både viruset och dess konsekvenser i samhället, säger han. Om jag skulle ha tagit fram kursen om sex månader hade den troligen inte sett likadan ut.

Kursen består till 80 procent av praktik, då studenterna ska arbeta med patientvård som påverkas av det nya coronaviruset. Studenterna ska i detalj beskriva ett patientfall och presentationen av det fallet kommer att vara basen för examinationen på kursen. Patienten som beskrivs kan ha covid-19 eller en annan sjukdom vars handläggning påverkats av pandemisituationen.

– Det kommer att bli bra, säger Magnus Rasmussen. Men det finns ju inte så mycket grundfakta än gällande just covid-19, så det vetenskapliga underlaget är ju ganska undermåligt.

Dock finns boken ”Pandemier och epidemier – ett tvärvetenskapligt perspektiv” av infektionsforskaren Martin Holmberg – som Magnus Rasmussen tycker håller god kvalitet.

Om källkritik

En del av det teoretiska momentet kommer också att handla om källkritik. Att kritiskt granska alla påståenden och åsikter kring pandemin och inte minst hur media har behandlat dessa. Föreläsningar kring smittskydd blir det också, liksom ett vetenskapligt seminarium.

I framtiden finns det risk för fler pandemier, och att blivande läkare och sjuksköterskor behöver utbildning i hur man bedriver sjuvård under de omständigheterna känns ganska självklart. På Skånes universitetssjukhus ser forskningschef Ingemar Petersson redan nu att sjukvården med all sannolikhet kommer att vårda ett stort antal patienter med covid-19 till hösten. Så det är högst troligt att den nya kursen kommer att upprepas då.

– Det är således mycket möjligt att den här kursen kommer att finnas kvar inom läkarprogrammet, men med en del justeringar, säger Magnus Rasmussen.

 

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968. Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda. Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English