– Nej. Det finns en viss övertro på att stora forskningsanläggningar är sig själva nog. Att de kan attrahera kompetens och skapa en stark forskningsmiljö. Men riktigt så enkelt är det inte, säger Olof Hallonsten, forskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och koordinator för samverkansinitiativet BISS – Big Science and Society.
Svensk kontext
BISS undersöker förutsättningarna för att MAX IV och ESS ska kunna passa in i en svensk kontext. Vad behövs för att anläggningarna ska kunna nyttjas på bästa sätt; och hur skapas de bästa förutsättningarna för att verksamheterna ska kunna drivas effektivt och ge goda samhällseffekter i bred mening?
– Att lokalisera ESS till Lund var i grund och botten ett politiskt beslut. Det har tagit cirka 10 år för hela processen, men man har under tiden tyvärr tänkt alltför lite på att andra satsningar som infrastruktur, kompetensuppbyggnad, och förändringar i regelverk också behövs.
Egna behov och lösningar
Han menar att det nu gäller att göra det bästa av situationen. Och genom BISS bana väg för praktiska lösningar som utgår från akademins och företagens behov.
För enligt Olof Hallonsten är det inte vare sig önskvärt eller görbart att bara titta på hur andra forskningsanläggningar som de i Grenoble i Frankrike och Hamburg i Tyskland, har gjort. Det beror på att lösningarna måste passa både en lundensisk och en nationell kontext, och att det i de nämnda fallen redan fanns strukturer på plats som kunde ta emot etableringarna.
Stora utmaningar
– Utmaningarna med att etablera så stora forskningsanläggningar är många, menar Olof Hallonsten. De omfattar allt från datahantering och gränsytor mot industriella forskningsmiljöer, till regelverk för beskattning, och arbetskraftsinvandring för att kunna rekrytera personal.
Bättre inkludering
Som akademiskt samverkansinitiativ drivet av forskare vid Lunds universitet står BISS helt fristående från alla intressenter. Målet är att bidra konstruktivt, med utgångspunkt i en djupare och bredare förståelse för relationerna mellan avancerade forskningsanläggningar och omgivande samhälle, till en bättre inkludering av ESS och MAX IV i samhället.
Kärnan i BISS är att bidra med långsiktigt hållbara lösningar och perspektiv på utmaningar och frågeställningar som går utanför dagsaktuella hänsyn i politik, myndighetsutövning och näringsliv.
Initiativet drar även nytta av relevanta internationella och historiska jämförelser, inte minst MAX-labs långa historia i Lund.
Konkreta åtgärder
BISS arbetar med olika relevanta delteman. Inom ett, som fokuserar på svensk life science och hur den kan dra nytta av ESS och MAX IV, har de i samarbete med MultiHelix Think Tank genomfört rundabordssamtal med olika aktörer för att identifiera behov och utmaningar som måste hanteras. Arbetet ska utmynna i en rapport med en lista på konkreta åtgärder, som tagits fram i samverkan med de berörda aktörerna. Inom andra delteman planerar BISS för ytterligare konferenser, seminarier och workshops, och publikationer i form av populärvetenskapligt orienterade artiklar som belyser frågor om exempelvis regler för beskattning och kompetensförsörjning.
Samhället ska lyfta
– Alla måste med i arbetet kring ESS och MAX IV. Akademikerna, industrin, politikerna och statliga myndigheter. Det är så vi skapar rätt mix och rätt förutsättningar för att både forskningen och samhället ska lyfta, avslutar Olof Hallonsten.