Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Så påverkar livsstilen våra gener

Epigenomet påverkas av en mängd olika faktorer såsom genetiska variationer i arvsmassan, ålder, träning och kost. Illustration: Tina Rönn
Epigenomet påverkas av en mängd olika faktorer såsom genetiska variationer i arvsmassan, ålder, träning och kost. Illustration: Tina Rönn

Det senaste decenniet har kunskapen om hur våra gener påverkas av vår livsstil, ett forskningsfält som kallas epigenetik, ökat explosionsartat. Forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum har sammanfattat det vetenskapliga kunskapsläget inom epigenetik kopplat till fetma och typ 2-diabetes i en reviewartikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism.

Epigenetiska mekanismer kontrollerar aktiviteten i olika gener. Störningar i dessa kan leda till sjukdomar som bland annat fetma och typ 2-diabetes. Översikten summerar vilken roll förändringar i epigenetiska mönster har i kroppsvävnader som är av betydelse för ämnesomsättningen, exempelvis fettväv, skelettmuskulatur, langerhanska öar (som bland annat innehåller de insulinproducerande cellerna), lever och blod, kopplat till fetma och typ 2-diabetes.

– Epigenetik är fortfarande ett ungt forskningsfält, men vi vet idag att epigenetiska mekanismer har betydelse för sjukdomsutvecklingen. Likaså påverkas de epigenetiska mönstren av sjukdom. Variationer i arvsmassan (DNA), ålder, träning och kost bidrar också till epigenetiska variationer, säger Charlotte Ling, professor och pionjär inom fältet epigenetik och diabetes som tillsammans med forskaren Tina Rönn författat översikten.

 

bild på forskarna Charlotte Ling och Tina Rönn
Charlotte Ling och Tina Rönn. Foto: Stig-Åke Jönsson och Sara Liedholm

Forskarna beskriver de senaste rönen kring epigenetik för följande kategorier:

  • Kostens betydelse
  • Fysisk aktivitet
  • Åldrande
  • Genernas betydelse
  • Kan man ärva epigenomet?
  • Hur kan epigenetik bidra till nya behandligar?

Läs den svenska sammanfattning av översiktsartikeln "Epigenetics in human obesity and type 2 diabetes"

 

Sara Liedholm

Publikation i Cell Metabolism

Fakta/Epigenetik

I kroppens celler finns vår arvsmassa, DNA, som innehåller gener. Generna ärver vi och de kan inte ändras. DNA-metylering är den del i epigenetiken som utforskats mest (och som denna översikt handlar om) och innebär att kemiska föreningar, sk metylgrupper, sätter sig på generna vilket påverkar deras funktion.

Då de första studierna inom epigenetik och typ 2-diabetes gjordes för drygt tio år sedan analyserades DNA-metyleringar på utvalda kandidatgener eller små delar av arvsmassan. Med senare teknik blev det möjligt att analysera arvsmassans samtliga gener i dess minsta beståndsdelar där metyleringarna sitter, sk CpG-sites. I dag går det att studera hela epigenomet med en teknik som heter ”hel-genom-bisulfit-sekvensering” (WGBS), då analyseras över 80 procent av alla CpG-sites i hela arvsmassan (genomet).

Epigenomet inkluderar förutom DNA-metylering även olika histonmodifikationer och små icke-kodande RNA.
Källa: Charlotte Ling och Tina Rön

Kontakt

Charlotte Ling, professor i diabetesforskning vid Lunds universitets Diabetescentrum: charlotte.ling@med.lu.se, tel: 070 614 51 46

Tina Rönn, PhD, forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum: tina.ronn@med.lu.se, tel: 0704-952133

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.