Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ravensbruckarkivet: Tusentals söker information

Bild från Ravensbrückarkivet i Lund.
Bilder, namnlistor och ägodelar från lägret finns i arkivet Foto: Charlotte Carlberg Bärg

I höstas öppnade det världsunika arkivet för allmänheten och forskare. Nu strömmar förfrågningarna in från hela världen till Ravensbrückarkivet i Lund. ”Vi är tagna”, berättar Håkan Håkansson vid Universitetsbiblioteket.

Lördag den 27 januari är Förintelsens minnesdag. I Lund har det gått drygt tre månader sedan Ravensbrückarkivet gjordes tillgängligt för alla. Ravensbrück var under andra världskriget ett koncentrationsläger för i huvudsak kvinnor och barn. Under kriget fördes drygt 130 000 fångar dit.

Våren 1945 räddade Röda korset med hjälp av Folke Bernadottes Vita Bussar omkring 20 000 som kom till Sverige och Danmark. I arkivet finns 500 djupintervjuer med de överlevande efter att de kommit till Sverige. De flesta kom från Ravensbrück, men många hade också suttit i andra koncentrationsläger. Arkivet består också av fotografier, anteckningsböcker, personliga ägodelar och namnlistor från lägret.

Den 20 oktober 2016 öppnades webbportalen upp för både forskare och privatpersoner som söker efter information om anhöriga. Håkan Håkansson vid Universitetsbiblioteket arbetar med arkivet.

De som besökt portalen - kan man säga något om dem?

- Tyvärr inte, eftersom det enda vi kan utläsa ur statistiken är hur många som besökt och använt webbportalen. Men drygt 6000 besökare har portalen haft sedan den öppnades, eller nästan 100 om dagen, vilket är oväntat många med tanke på innehållet.

Kan du ge några exempel på varifrån förfrågningarna kommer och vad de handlar om?

- Det handlar om frågor från både akademiska forskare och från privatpersoner, i det senare fallet oftast personer som har anhöriga som suttit i koncentrationsläger och som hoppas kunna hitta information om deras öde. Eftersom arkivet är så stort har vi ju bara haft möjlighet att göra vissa delar av det digitalt tillgängliga, och många undrar om det kan finnas ytterligare information i de delar som inte digitaliserats. Vilket vi ofta lyckats hjälpa dem med. Frågorna har kommit från Sverige, Norge, Polen, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, USA m.fl. länder.

Någon särskild förfrågan som sticker ut?

- Varje fråga är unik, ofta helt oväntad och ibland ganska omvälvande – som när en anhörig till en överlevande hörde av sig för några veckor sedan och undrade om vi ville få ytterligare material till arkivet: den fångdräkt som hennes mamma burit under åren i koncentrationslägret. Vi tackade naturligtvis ja, för det är viktigt att allt som speglar tillvaron i koncentrationslägren bevaras.

Hur speglar de senaste månaderna betydelsen av att arkivet nu är öppet för allmänheten?

- Vi är, ärligt talat, ganska tagna av uppmärksamheten arkivet fått. Från att ha varit i princip okänt är det nu det överlägset mest utnyttjade arkivet vi har på Universitetsbiblioteket. Det är oerhört glädjande att så många använder materialet och att vi kan bidra med att hålla kunskapen om Förintelsen levande i en tid när vi behöver den mer än någonsin.

Arkivet hittar du på UB:s webbplats

Kontakt

Tomasz Lesniak, UB
tomasz.lesniak@ub.lu.se
Telefon:+46 46 222 97 71
Mobiltelefon:+46 70 325 78 45

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.