– I dag ser vi en snabb omställning mot mer hållbara organisationer. Alla har insett att det är bråttom om vi ska uppnå de globala hållbarhetsmålen och samtidigt hålla temperaturökningen till under 1,5 grad, säger Susanne Arvidsson, forskare vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och koordinator för samverkansinitiativet, Enhanced value relevance and credibility of sustainable information, EVRACSI.
Företag måste bli mer hållbara
Samverkansinitiativet koordineras av Lunds universitet och samlar organisationer som European Environmental Agency (EEA), Skatteverket, AP fonderna, Revisorsinspektionen, företag, intresseorganisationer och forskare. Det har som mål att hjälpa företag att blir mer hållbara eftersom kravet på omställning ställer företag och organisationer inför stora utmaningar.
Hur ser en hållbar organisation egentligen ut? Hur ska man mäta, jämföra och förstå sina egna och andras prestationer inom hållbarhetsområdet? I dag finns det ett stort behov av mer standardiserade processer och instrument som alla företag kan använda.
– Vi har kommit långt när det gäller de ekologiska delarna av hållbarhet, såsom utsläpp, vatten och energianvändning, men för de sociala dimensionerna laggar vi efter. Vi har inte jämförbara sätt att mäta, förstå och värdera hur företag presterar inom exempelvis antikorruption, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Inom andra delar av redovisning har vi under lång till utvecklat till exempel nyckeltal och årsrapporter som beskriver finansiella resultat.
Vi vill hjälpa företag att ställa om till att bli mer hållbara och transparenta.
Svårt att utvärdera
Avsaknaden av jämförbara processer gör att det är svårt att kvalitetssäkra och integrera arbetet inom hållbarhet. Det är också en utmaning för företag att utvärdera sig själva och koppla sin prestation till resultat och en långsiktigt hållbar utveckling.
– Ett företag måste inte bara kunna mäta utan även förstå sin prestation för att utvecklas: varför och hur har de uppnått sitt resultat? Har man tillförlitliga och jämförbara prestationsmått som används av många, kan företag bättre förstå sitt eget och andras arbete. Det ligger också till grund för hur man fördelar medel och bestämmer om satsningar, säger Susanne Arvidsson.
Tydliga mätprocesser
Som första steg vill samverkansinitiativet skapa en diskussion kring hur sådana prestationsmått eller standardiserade mätprocesser skulle kunna se ut. Vad är utmaningarna och möjligheterna för att integrera olika hållbarhetmål och för att mäta prestationen? Hur kan man tydligare koppla prestationen till resultat? Vilka behov finns det inom forskning, policy, industrin och lagstiftning?
– En sak vi vill göra är att bidra i utvecklingsarbetet med att ta fram tydligare sätt att beskriva prestationer på relaterat till de olika hållbarhetsområdena. Det är också viktigt att inse att alla prestationer inte kan kvantifieras utan att progression kan ”mätas” på olika sätt. Vi måste förhålla oss ödmjuka inför att detta är en utmaning i vår gemensamma strävan att ställa om våra organisationer till mer hållbara, berättar Susanne Arvidsson och fortsätter:
– I denna strävan är det centralt att kunna jämföra och förstå hur olika organisationer presterar för att på detta sätt kunna möjliggöra en så effektiv omställning som möjligt.
Finansiell risk om man inte blir mer hållbar
Enligt Susanne Arvidsson kan näringslivet inte ducka för att prestationen inom hållbarhet måste breddas och växla upp. Företag som inte är villiga att arbeta strategiskt med hållbarhet kan också utgöra en finansiell risk exempelvis ur ett ägarperspektiv. De kan dessutom bli oattraktiva som arbetsgivare eftersom många unga trycker på för en omfattande omställning.
– Vi vill hjälpa företag att ställa om till att bli mer hållbara och transparenta. Men för att göra det måste företag och investerare ha något att gå efter och något att mäta. Det blir också ett sätt att undvika greenwashing, där företag utger sig för att vara mer hållbara och miljövänliga men inte är det, avslutar Susanne Arvidsson.
