Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Om regeringens krispaket för småföretag: ”Det blir tufft, men kriser föder också kreativitet”

Röd skylt med texten: Closed, due to Coronavirus. Foto.
Nationalekonomen Åsa Hansson kommenterar svensk och amerikansk ekonomisk krispolitik. ”Arbetslösheten under finanskrisen 2008 var bara en liten västanvind i jämförelse med hur många som är arbetslösa i USA nu.” Foto: Istock

Sunda statsfinanser och en låg statsskuld. Det är Sveriges ess i rockärmen i den ekonomiska krisen som det nya coronaviruset har orsakat. Åsa Hansson är docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och hoppas att krisen blir kortvarig. ”Osäkerheten gör att krisen blir ovanligt svår att hantera”, säger hon.

Det började med ett nytt virus i Kina och hur det slutar vet ingen. Det nya coronaviruset har vänt upp och ned på världen som vi känner den. Från pandemi, karantän och sjukvårdsinsatser till en ekonomisk kris som nu – förhoppningsvis – ska lindras av olika krispaket runt om i världen. Men vad hjälper egentligen i en sådan här situation? Vi ringde upp Åsa Hansson, docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och ledamot i finanspolitiska rådet, en myndighet som granskar regeringens finanspolitik, och bad henne kommentera Sveriges krispaket – och USA:s.

– Den nuvarande ekonomiska krisen är unik. Vi är inte vana vid att kriser ser ut så här och det gör att de verktyg vi brukar ta till kanske inte fungerar, säger Åsa Hansson.

– Vi har störningar på både efterfråge- och utbudssidan. En normal kris ser störningar inom det ena eller andra. En efterfrågestörning brukar innebära att efterfrågan är låg, men nu är det inte så, utan orsaken finns i att folk stannar hemma och konsumerar som tidigare.

Finns det något problem i ekonomin i dag som är mer oroande än andra?
– Det största problemet är osäkerheten. Ingen vet när det här kommer att vara över. Kommer det en ny virusvåg i höst? Det gör den ekonomiska aspekten av krisen väldigt svår att hantera.

– Lars Jonung [professor emeritus i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan] skrev en rapport om pandemiers ekonomiska effekter för snart 15 år sen. En av slutsatserna han har dragit är att normalt sett kan en pandemis påverkan på ekonomin liknas vid att sticka in fingret i en ballong. Fingret sjunker in, men när man tar bort fingret poppar ballongen ut igen. Det blir alltså en ekonomisk dipp under pandemin, men sedan repar den sig snabbt. Men det som skiljer den här krisen från andra, är att börsvärdena har påverkats så otroligt mycket. Det kan innebära att vi förväntar oss att den får mer långsiktiga konsekvenser.

Om regeringen visste att det här är över om tre månader, då kunde göra mer i sina krisprogram. Men det vet de inte.

Hur tycker du att Sveriges regering har agerat i de ekonomiska frågorna?
– Det är en svår situation för regeringen på grund av att osäkerheten är så stor. Regeringens makt är dessutom begränsad eftersom den svenska ekonomin är så beroende av resten av världen. Det är svårt att veta hur mycket de ska ösa på nu för att undvika att företag går i konkurs. Men naturligtvis hoppas regeringen, likt de flesta andra, att det här blåser över.

– Om de visste att det här är över om tre månader, då kunde göra mer i sina krisprogram. Men det vet de inte. Spanska sjukan 1918–1920 tog som flest liv under sin andra våg. Det gör att regeringen inte vågar spendera allt nu.

Häromdagen lanserades regeringens stora krispaket med småföretagare som målgrupp. Om du ser till paketet som helhet, är det något som kommer hjälpa småföretagarna?
– Krispaketet kan tolkas som att regeringen gör mer än vad den faktiskt gör. Företag får anstånd med skatteinbetalningar; egentligen lån, som bygger på att de ska kunna betala tillbaka lånen, samt andra lån, och småföretag får en sänkning av socialavgifterna. Allt hänger på att vi kommer igång ganska snabbt igen och att företagen kan tjäna igen det de förlorat. Räntan är hög på anstånden och den som tar lånen blir personligt ansvarig, med alla risker som det kan innebära.

– Man brukar säga att en sådan här åtgärd ska uppnå tre saker för att vara effektiv: timely, temporary and targeted. Med andra ord ska den ges i rätt tid, den ska vara tillfällig och den ska vara träffsäker så att man når de företag som är livskraftiga, men som behöver extra stöd just nu.

Vi har sen i höstas sett att högkonjunkturen är vikande och så kommer corona som en käftsmäll.

Krispaketen och de olika åtgärderna är inte gratis. Har Sverige råd med detta? Eller om man vänder på det, har vi råd att inte gå in med extra stöd i det här läget? Vad säger du?
– Sverige står bra rustat. Vi har bra statsfinanser, låg statsskuld och kapacitet att göra ganska mycket, till skillnad från till exempel Spanien, Italien, Grekland och Frankrike. Samtidigt är vi en liten exportberoende ekonomi som påverkas av vad som händer i andra länder.

– I Finanspolitiska rådet har vi hela hösten sett att konjunkturen är vikande och så kommer corona som en käftsmäll. Penningpolitiken är princip uttömd som instrument, eftersom räntan är noll. Därför är det mer upp till finanspolitiken att sköta den här krisen.

Kan man göra på andra sätt för att öka medborgarnas köpkraft eller förbättra deras ekonomi överlag? T.ex. genom hyreslättnader för privatpersoner, inte bara företag.
– I värsta fall blir det bara något som ser bra ut på papperet, men som gynnar fel målgrupp. Hyreslättnader för privatpersoner kan gynna hyresvärdarna i stället. Samma sak kan hända när riksbanken pumpar in pengar i bankerna och staten tar 70 procent av risken – det kan vara bankerna som vinner på det i slutändan och inte företagen.

Hur träffsäkert är det här krispaketet som är riktat till småföretagare då?
– Jag vet inte. Om man tittar på andra länders krisåtgärder så har de oftare riktat det till företag som kan visa att de är livskraftiga och att till exempel omsättningen har minskat med 50 procent till följd av corona. Våra åtgärder är bredare och det kan bli dyrt om det utnyttjas av företag som inte behöver det. Jag kan tycka att regeringen kunde varit lite mer träffsäker i det här paketet. Samtidigt är det inte så jättegeneröst som sagt, eftersom att det främst handlar om lån och uppskjuten beskattning, förutom de sänkta arbetsgivaravgifterna.

Den tillfälliga sänkningen av arbetsgivaravgifterna gäller i det här läget mars–juni 2020. Det är inte särskilt många månader för t.ex. ett litet hotell som nu enbart ser avbokningar. Hjälper detta alls?
– Det hjälper en del, men antagligen behöver till exempel hotell utnyttja alla åtgärderna tillsammans och därmed också belåna sig. Ur regeringens och samhällets perspektiv behöver de tänka långsiktigt och det är otroligt svårt. Vad vet vi om framtiden? Om vi lär oss att digitala möten funkar bra, ja, då kanske vi här nere i Skåne inte behöver åka till Stockholm flera gånger i veckan och då kommer det ändå glesas ut i hotellbranschen. Håller vi då dem under armarna i onödan? Det kan ingen veta. Men som jag sa innan bör regeringen göra allt de kan för att ta oss ur den ekonomiska krisen som förhoppningsvis blir kort och övergående.

Hela USA är ett stort orosmoln. Deras statsfinanser är ju inte jättebra.

I fredags (27 mars) röstade representanthuset om USA:s jättelika krispaket, som bland annat innehåller ”helikopterpengar” – en utbetalning på upp till 1 200 dollar till alla utom riktiga höginkomsttagare. Det innehåller också medel för att förstärka sjukvården, ge lån till företag och inte minst – arbetslöshetsersättning. Kan det här tillfälliga ”välfärdspaketet” funka i USA?
– Hela USA är ett stort orosmoln. Deras statsfinanser är ju inte jättebra. Dessutom saknar de allmän sjukvård och ett socialt skyddsnät, vilket gör att spridningen av corona blir större eftersom att man inte har möjlighet att testa sig och man har inte råd att stanna hemma för att vara sjuk. Man har inte heller råd att vara arbetslös och arbetslösheten har redan gått i taket. Arbetslösheten under finanskrisen 2008 var bara en liten västanvind i jämförelse med hur många som är arbetslösa i USA nu.

– Helikopterpengarna kan hjälpa till i USA eftersom att de saknar socialt skyddsnät. Just nu är det många som förlorat sina arbeten och då handlar det som att kunna handla mat och betala sin hyra. Men motsvarande 12 000 kronor, hur länge varar det? Om det blir det en långvarig kris så kommer det att bli väldigt dyrt, eller slå ut många människor. Helikopterpengarna stillar oron i stunden, men deras system står inte särskilt väl rustat för det som händer nu.

– I kriser drabbas främst de som redan har det svårt. Det är billigt att vara rik och dyrt att vara fattig. Det är svårare för fattiga att hamstra toapapper, men rika har lättare att  ”köpa sig fri” från många bekymmer. I USA har många inte råd att sitta i karantän. Men i Sverige har vi ett system och en tillit till systemet som gör att folk verkar stanna hemma inte bara för sin egen skull utan också för att skydda andra. Just nu känns det väldigt bra.

Kan helikopterpengar bli aktuellt för Sverige?
– Det tror jag inte. Då ökar man nog snarare de ekonomiska bidrag som redan finns, som barnbidrag eller anslagen till kommunerna. Det man vill undvika är att folk blir arbetslösa. Arbetslöshet är dyrt, både för den som blir arbetslös och för samhället i stort.

Jag är besviken på att inte EU har gjort mer för att samordna och hjälpa. Se hur det gick med den solidariteten.

Vad ska den svenska regeringen göra framåt då?
– Ja, säg det. Jag är besviken på att inte EU har gjort mer för att samordna och hjälpa. Se hur det gick med den solidariteten. Men det är väl så att man blir sig själv närmast i en sådan här situation. Det ska bli intressant att se vad kommer hända med EMU och euron. Det här kan få långgående konsekvenser för EU om det blir utdraget, med risk för ökad protektionism och nationalism.

– Det är inte lätt. Ingen vet exakt vad man ska göra. Men jag tycker att regeringen ska göra det man kan för att stötta företag så att det här inte får långsiktiga konsekvenser. Nu är inte tiden att spara. Men åtgärderna måste vara genomtänkta och vi måste alla förstå att det kan bli en lång kris. Regeringen har börjat försiktigt vilket är en bättre strategi än att bara ösa på. Samtidigt kostar det mycket om företag hinner läggas ner.

– Men man ska också komma ihåg att folk är anpassningsbara och kreativa, särskilt i kriser. Vilka nya möjligheter kan vi se? Kriser kan leda till strukturomvandlingar som gör att ekonomin på sikt blir välfungerande. Det stålbad som Sverige gick igenom 1990 ledde till en mer fungerande ekonomi. Men det gjorde ont just då.

Vad vill du skicka med till dem som läser detta?
– Som privatperson kan man fortsätta stötta näringslivet genom att handla lokalt och beställa take-out. Min förhoppning är att det här gör att vi blir lite mer solidariska och stöttar varandra i den mån vi kan.

– Vi ska inte heller glömma att vi har levt i ett extremt konsumtionssamhälle. Vi skulle kunna fråga oss om man måste ha fem vårjackor, 17 par skor och resa på fyra utlandssemestrar per år? Om jag jämför med hur jag och mina barn lever, med hur det var när jag växte upp, ja, då ser jag stora skillnader. Min uppväxt bjöd på totalt två utlandssemestrar. I dag snurrar livet på, det kan bli tio utlandsresor i olika ärenden på ett år. Den här krisen ger perspektiv. Digitala möten funkar förvånansvärt bra och är den där konferensen på Hawaii som jag missade verkligen så viktig? Den nya jackan? Samtidigt bygger vårt samhälle på att vi konsumerar.

– Vi behöver inte se nattsvart på hela situationen. Det är inte jordens undergång. Vi kommer klara detta också. Men det blir kanske tufft ett tag.

Fotnot: Fritt för media att citera hela eller delar av texten. Högupplösta bilder av forskaren finns att ladda ner i Lunds universitets bildbank.

Läs mer om Åsa Hanssons forskning i Lunds universitets forskningsportal

Kontakt

 

Åsa Hansson. Foto: Johan Bävman

Åsa Hansson
Docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Även verksam vid Fastighetsvetenskap på LTH. Denna termin är hon verksam på Williams College i Massachusetts USA.

E-post: asa [dot] hansson [at] nek [dot] lu [dot] se (asa[dot]hansson[at]nek[dot]lu[dot]se)

Mer om Åsa Hanssons forskning

Pressbilder finns i bildbanken

Regeringens krispaket till svenska småföretag

Paketet presenterades 25 mars och innehåller i korthet:

En statlig lånegaranti
Staten garanterar 70 procent av nya lån från bankerna till företag som på grund av det nya coronavirusets följder fått ekonomiska svårigheter, men i övrigt är livskraftiga. Garantin ställs ut till bankerna som i sin tur ger ut garanterade lån till företagen.

Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter
Gäller under perioden 1 mars – 30 juni 2020 så att enbart ålderspensionsavgiften betalas. Nedsättningen föreslås gälla för upp till 30 anställda och på den del av lönen för den anställde som inte överstiger 25 000 kronor per månad. Det medför en skattelättnad med upp till 5 300 kronor per anställd och månad. För att ge en motsvarande lättnad till enskilda näringsidkare föreslås även en nedsättning av egenavgifterna.

Tillfällig rabatt för hyreskostnader i utsatta branscher
För att minska kostnaderna för företag med stora svårigheter på grund av coronaviruset i sektorer som sällanköpshandel, hotell, restaurang och vissa andra verksamheter föreslår regeringen ett stöd i syfte att underlätta och påskynda omförhandling av hyror. Inriktningen är att staten bär 50 procent av hyresnedsättningen upp till 50 procent av den fasta hyran. Stödet ska kunna sökas i efterhand och gälla för perioden 1 april – 30 juni.

Övriga förslag
Ett kommande förslag är att reglerna om periodiseringsfonder ändras tillfälligt så att egenföretagare som har drabbats hårt till följd av virusutbrottet får sänkt skatt. 100 procent av den skattepliktiga vinsten för 2019 får sättas av till periodiseringsfond, upp till ett tak på 1 miljon kronor, vilket sedan kan kvittas mot möjliga framtida förluster. Därmed kan många få tillbaka preliminärskatt som de betalat under 2019.

Det tidigare presenterade förslaget om nya möjligheter att få anstånd med skatteinbetalning utvidgas. Moms som redovisas årsvis från och med 27 december 2019 till och med 17 januari 2021 ska omfattas av förslaget. Många egenföretagare kan få anstånd med moms som annars ska betalas under våren, t.ex. den 12 maj.

Förslagen kommer att överlämnas till riksdagen i extra ändringsbudget inom kort.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.