Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nytta och lätthet – två faktorer bakom bra system

En kvinna slår knytnäven igenom skärmen på en laptop. Hon ser arg ut. Foto.
Varför blir vi glada av att använda vissa system, medan andra framkallar ilska och frustration? Christina Keller ser två faktorer som viktiga för bra system: Nytta och lätthet. Foto: Istock

Vad är det som gör att vi accepterar vissa (data)system, men ogillar andra? Christina Keller är ny Lundaprofessor i informatik vid Ekonomihögskolan i Lund och har forskat länge om vilka faktorer som gör att vi godtar ett informationssystem.

Vad är det som gör att vissa program på datorn på jobbet gör oss så frustrerade och arga? Medan apparna i telefonen gör oss, om inte lyckliga, så glatt förströdda. Hur kan vissa system ge oss glädje, medan andra mest verkar stjäla dyrbar arbetstid, än spara tid? Christina Keller är nybliven professor i informatik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och har mångårig erfarenhet av att forska på just acceptans av system, främst inom e-hälsa och lärande.

– Det finns framför allt två faktorer som gör att du blir positivt inställd till ett system, enligt forskningen. Det ena är att du kan se direkt nytta med systemet. Det andra är att det är lätt att använda, säger Christina Keller.

Du kan säkert själv hitta konkreta exempel i din mobiltelefon. Enkla betalningslösningar som förenklar din vardag, roliga spel som förgyller den – eller motsatsen: den frustration som kan väckas när du tror att någon ska vara lätt och till nytta, men där du istället hamnar i omständliga processer eller motstridig information.

Om andra säger att ett system är bra, så är man mer benägen att själv tycka att det är bra.

– Det finns också ett tydligt mönster i att du kanske använder Facebook eller WhatsApp för att andra gör det. Om andra säger att ett system är bra, så är man mer benägen att själv tycka att det är bra.

Christina Keller blev intresserad av systemvetenskap i mitten av 1990-talet. Hon hade då arbetat länge inom administration i landsting och såg datorerna göra sin entré som arbetsredskap.

– PC-revolutionen kom till mitt administrativa jobb på landstinget runt -94, -95. Vi var några som tyckte att IT var roligt, däribland jag. Men det fanns också de som tyckte att det var svårt och jobbigt och då fick vi andra informellt hjälpa till och stötta dem.

Intresset ledde till att hon byggde på sin kandidatexamen i psykologi med en magister i informatik och senare en doktorsexamen i ekonomiska informationssystem.

– Min bakgrund inom psykologi är det som gör mig intresserad av informationssystem. Jag såg redan då på 90-talet att den nya teknologin väckte mycket känslor och reaktioner. Hur människor och teknologi samspelar är otroligt intressant.

Christina Keller säger att det ska vara roligt att använda teknik och att det i dag – när systemen också finns i vår fritid, inte bara på jobbet – finns mer positiva saker förknippade med teknikanvändning än tidigare.

Samtidigt finns det fortfarande så många system som användaren upplever som onödigt komplicerade eller användarovänliga. Varför är det så?
– Jag vet faktiskt inte, säger Christina Keller efter att ha funderat en lång stund och fortsätter:

– En sak när det gäller jobbet är att det inte finns någon frivillighet. Ta ett ekonomisystem på ett stort företag, där måste alla arbeta i samma system. Det finns så många faktorer som ligger utanför individen och dess fria vilja.

System byggs ofta för en generisk uppgift. Det kan sedan hända att det inte stämmer helt med hur individen använder systemet.

Christina Keller nämner också att system ibland byggs för alltför snäva användningsområden för att faktiskt passa in.

– System byggs ofta för en generisk uppgift. Det kan sedan hända att det inte stämmer helt med organisationens behov eller hur individen använder systemet. Det finns också många exempel på där man har ett system för varje arbetsuppgift, vilket gör att man behöver ha flera system uppe och igång samtidigt, vilket ju blivit väldigt ansträngande för den som använder dem.

Samtidigt, vilket både Christina Kellers forskning och den moderna utbildningen i systemvetenskap är ett exempel på, så designas informationssystem i dag ofta just med människa, organisation och verksamhet i åtanke.

– Vi ska minnas att det har blivit bättre sen 90-talet. Men vi har fortfarande problemet med att någon annan kommer och sätter ett system framför dig som du förväntas använda. Både då och nu ser man mycket att man jobbar runt system, i stället för med system.

Läs mer om systemvetenskapliga kandidatprogrammet

Läs mer om forskning i informatik

Kontakt

Christina Keller. Foto.

Christina Keller
Professor i informatik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Telefon: 046-46 222 80 24
E-post: christina [dot] keller [at] ics [dot] lu [dot] se (christina[dot]keller[at]ics[dot]lu[dot]se)

Pressbilder finns i bildbanken

Fakta: Christina Keller

Christina Keller har en kandidatexamen i psykologi från Lunds universitet och en magisterexamen i informatik från Jönköping International Business School (JIBS). Hon startade sina forskarstudier vid Linköpings universitet 2002 och doktorerade i ekonomiska informationssystem år 2007. 2008 blev hon universitetslektor i informatik vid Jönköping International Business School och utsågs till docent 2012 och professor 2016.

Christina Kellers forskning handlar om individers och organisationers acceptans av informationssystem i olika verksamheter, som högre utbildning och hälso- och sjukvård. Hon utsågs till professor i informatik vid Ekonomihögskolan i Lund i september 2018, påbörjade sin tjänst i januari året därpå och installerades formellt som professor i oktober 2019.

– Den första tiden här i Lund har jag främst koncentrerat mig på att lära känna universitetet och dess struktur och forskarna på min institution. Vi har diskuterat vad vi ska söka för forskningsmedel och skrivit ansökningar. Jag har också undervisat en hel del och handlett uppsatser, säger Christina.

Läs mer om Christinas forskning på ju.se

Fakta: Systemvetenskap

Du kommer dagligen i kontakt med informationssystem när du bokar flyg- och konsertbiljetter, kollar på videoklipp från Youtube eller använder andra sociala medier som Snapchat eller Instagram. Andra exempel på informationssystem är lönesystem, ekonomisystem och e-handelssystem.

Systemvetenskap är ett brett och tvärvetenskapligt ämne, som berör ämnen som IT, teknik, organisation och ekonomi i sin strävan att förstå, förklara och förbättra informationssystem och verksamhet. En systemvetare ska inte bara kunna designa och implementera informationssystem i nära samarbete med beställaren – systemvetaren ska också kunna reflektera över effekterna som informationssystemen har på människa, organisation och verksamhet.

Mer om informatik/systemvetenskap på ics.lu.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.