På universitetet har man forskat på artificiell intelligens i olika former sedan 1980-talet. Oavsett om man sällar sig till skeptiker- eller entusiast-sidan i diskussionen om i vilken utsträckning AI tros förändra framtiden, är de flesta ense om att tekniken redan nu påverkar samhället på flera nivåer.
Läs mer: AI-nätverkets hemsida
Det är mot den bakgrunden en grupp forskare bildat det nya nätverket AIML - The network for Artificial Intelligence and Machine Learning at Lund University.
– Vi har redan kommit långt inom AI, det är inget nytt för oss. Däremot behöver vi som forskare lära känna varandra, få reda på vad vi gör och kommunicera det till resten av världen, säger Kalle Åström, professor i matematik och en av initiativtagarna.
Bred AI-forskning
AI-forskningen vid Lunds universitet sker inom flera områden, bland annat robotteknik, matematik, astronomi, medicin, statsvetenskap och kognitionsvetenskap. Det är särskilt viktigt att ”hårda” och ”mjuka” ämnen möts inom AI, anser Kalle Åström och tar ett exempel från den egna forskningen:
– När man studerar data med statistik och maskininlärning, är det lätt hänt att det smyger sin in en skevhet, eller bias. Det kan bero på okunskap under insamlingen av data, men det kan också finnas legitima skäl. Exempelvis bör man inte testa läkemedel på spädbarn, men då får man inte heller information om biverkningar hos spädbarn. Sådana här frågeställningar är värda att diskutera över ämnesgränserna.
Vill nå utanför universitetet
Enligt Kalle Åström är Lunds universitet synnerligen väl lämpat för att husera ett AI-nätverk:
– Vi är i stort sett kompletta, vilket gör att det finns goda förutsättningar att på ett hyfsat smidigt sätt få till stånd kunskapsutbyten och samtal med högt i tak, säger han.
På sikt vill forskarna också arbeta med små och stora företag, kommuner och landsting.
– Det jag är rädd för, är att mycket AI nu görs bara för att det går att göra. Att företag släpper igenom lösningar i hopp om snabba marknadsandelar, som inte riktigt håller och inte går att fixa till efterhand, säger Jacek Malec, professor i datavetenskap och också han initiativtagare.
100 forskare registrerade
Hittills har omkring 200 personer från nästan alla fakulteter registrerat sig i nätverket. En av dem är Gabriella Scaramuzzino som är forskare i socialt arbete. Hon tittar på användningen av och attityder till AI bland socialarbetare, journalister och lärare.
– Jag vill lära mig mer om AI utifrån olika perspektiv och hoppas genom nätverket få fler samarbeten, både vad gäller forskningen och undervisningen, säger hon.
Maria Hedlund, lektor i statsvetenskap, fokuserar på de politiska beslutsprocesserna kring AI.
– Vi måste ha med det breda perspektivet med normer och värderingar – vad vi vill vi ha AI till? Hur kan vi se till att det blir etiskt och säkert? Experternas roll är stor inom AI men det är inte bara en teknisk fråga, säger hon.
