Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ny metod för att diagnosticera Alzheimers

Tau PET visar på omfattande mängder av sjukligt tau protein i tinning- och hjäss-loberna hos patienter med Alzheimers sjukdom
Tau PET visar på omfattande mängder av sjukligt tau-protein i tinning- och hjäss-loberna hos patienter med Alzheimers sjukdom. Bild: Oskar Hansson

Att ställa diagnos på Alzheimers sjukdom kan vara svårt, eftersom flera andra tillstånd kan ge samma symtom. Men nu finns en ny metod som avbildar hjärnan och visar den spridning av proteinet tau som finns enbart vid Alzheimers.
– Metoden fungerar väldigt bra. Jag tror den kommer att finnas i kliniskt bruk världen över om bara några år, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på SUS, som har lett en stor internationell studie om den nya metoden.

Det finns två proteiner som har en känd koppling till Alzheimers sjukdom – beta-amyloid som bildar plack i hjärnan, och tau som ansamlas inne i hjärncellerna. Klumparna av beta-amyloid sprids i hela hjärnan på ett tidigt stadium, årtionden innan patienten själv märker av sjukdomen. Tau däremot börjar spridas senare från tinningloberna till den bakre delen av hjärnan.

– Det är när tau börjar sprida sig som nervcellerna börjar dö och patienten får de första problemen med sin sjukdom. Om vi skannar en patient med minnessvårigheter och han eller hon visar sig ha mycket tau i hjärnan, så vet vi med stor sannolikhet att det är Alzheimers, säger Rik Ossenkoppele, försteförfattare till studien som nu publiceras i JAMA, Journal of the American Medical Association.

 

bild på forskarna Oskar Hansson och Rik Ossenkoppele.
Oskar Hansson och Rik Ossenkoppele. Foto: Anna Mansfeld

Artikeln redovisar en studie av mer än 700 patienter. Förutom forskare från Lunds universitet, deltar forskare från San Francisco och Seoul i studien, och patienterna kommer från minneskliniker i dessa regioner.

Förekomsten av tau i hjärnan visades med hjälp av PET-kamera, en medicinsk bildteknik som utnyttjar radioaktiva markörer som söker sig till olika områden i kroppen.

– Vi ger patienten den speciella tau-markören intravenöst. Om patienten har tau i vissa delar av hjärnan, så söker sig markören dit. Resultatet – om det finns tau eller inte – syns mycket tydligt på PET-bilderna, säger Oskar Hansson.

Den internationella studien visade att den nya tau-PET-metoden hade både stor sensitivitet och specificitet: den gav utslag i 90-95 procent av alla fall av Alzheimers men mycket få falskt positiva utslag hos patienter med andra sjukdomar. Tau-PET-metoden hade klart större diagnostisk säkerhet än magnetkamera och färre falskt positiva utslag än beta-amyloid-PET, två metoder som används rutinmässigt idag. Tau-PET bör därför bli till stor nytta vid utredningen av patienter med minnesproblem, så fort metoden godkänts för klinisk användning.

– Har man tau i hjärnan enligt tau-PET, så är det med något enstaka undantag fråga om Alzheimers. Har man en normal tau-PET och mild till måttlig demens, så beror minnesproblemen på andra neurologiska sjukdomar, sammanfattar Oskar Hansson.

Även om det ännu inte finns något botemedel mot Alzheimers, så är det ändå viktigt att patienten får rätt diagnos. Dels kan patienten få symtomlindrande läkemedel, dels kan även fysisk aktivitet, bra kost och en rätt inställning av patientens övriga läkemedel förbättra tankeförmågan. Tau-PET-metoden lär också bli värdefull vid de försök som görs med nya läkemedel mot Alzheimers, eftersom den kan visa om dessa nya medel lyckats hindra spridningen av tau i hjärnan.

Forskningen har finansierats med stöd av Europeiska vetenskapsrådet, Svenska vetenskapsrådet, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, det strategiska forskningsområdet Multipark vid Lunds universitet, Hjärnfonden, Alzheimersfonden, Parkinsonfonden, Forskningsstiftelsen för Parkinsons sjukdom, Skånes universitetssjukhus allmänna forskningsfond samt ALF-medel.

 

Ingela Björck

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.