Det nanoforskarna ägnar sig åt är ren grundforskning, men förhoppningen är att de små nanotrådarna så småningom ska bana vägen för snabbare och strömsnålare elektronik, exempelvis solceller, led-lampor och transistorer.
– Nu kan vi köra ett experiment på en dag som tidigare tog ett år att genomföra, säger Reine Wallenberg, professor i fasta tillståndets kemi vid LTH och den som koordinerat inköpet och även sett till att det byggts på rätt sätt.
Mikroskopet är alltså specialbyggt, och därmed världsunikt. Kopplat till mikroskopet finns små rör som forslar in heta gaser innehållande halvledande metall-partiklar, exempelvis indium och gallium. Inne i mikroskopet finns en platta med gulddroppar som suger åt sig metallämnena, varpå halvledande nanopinnar, med en liten guldmössa, ses växa fram. Allt framför forskarnas ögon.
Nanotrådar har visat sig alldeles utmärkt att bygga upp atom för atom, nästan precis som man vill
– Eftersom vi kan studera vad som händer i både detalj och realtid blir det relativt enkelt för oss att experimentera när vi bygger. Vi får snabbt kvitto på vad som fungerar, säger han.
Allt är inte nanotrådar, mikroskopet ska också användas i ett nystartat forskningsprojekt för att studera elektroners beteende och försöka påverka de elektriska egenskaperna i olika material.
– I min forskning är nanotrådarna bara ett redskap för att studera något annat. Nanotrådar har visat sig alldeles utmärkt att bygga upp atom för atom, nästan precis som man vill, säger Kimberly Thelander, professor i materialvetenskap vid LTH, som leder projektet.
Mikroskopet har varit i drift i några månader och i torsdags var det dags för invigning i form av ett heldags-symposium med flera svenska och utländska forskare på talarlistan och som besökare. Under dagen uppmärksammades även att elektronmikroskopet firar 75 år i Sverige.
Tidigare artiklar:
http://www.lum.lu.se/supermikroskop-visar-enskilda-atomer/
http://missionispossible.lu.se/sv/2018/02/23/ny-teknik-visar-hur-nanotradar-fods/
.