– Bättre relationer till Nordkorea har varit ett av president Moons viktigaste mål som politiker. Det är till stor del hans förtjänst att den goda vilja som funnits både i Nordkorea och i USA har kunnat utnyttjas. Ska någon få Nobelpris för detta borde det vara han.
– Tidigare har Sydkoreas befolkning uppfattats som helt ointresserade av sina bröder och systrar i norr. Det har framstått som om landets unga bara vill ha K-pop och ett så modernt liv som möjligt. Idag finns en helt annan attityd och ett stort engagemang i de breda folklagren för bättre relationer.
Många kommentarer i nyhetsmedierna är skeptiska till att mötet mellan Trump och Kim Jong-Un och tror inte att avtalet kommer att leda någon vart…
– Här i väst rapporterar många ganska oinitierat om två farsartade ledare och man har från början dömt ut att detta faktiskt kan leda till stora förändringar. Jag tycker att mycket av det som skrivs vittnar om okunskap och ointresse för vad som egentligen händer i Ostasien.
Hur stort genombrott tror du själv att avtalet är?
– Det återstår så klart att se. Jag tror att en sak som talar för att Nordkoreas faktiskt kan tänka sig att långsiktigt nedrusta är hur den politiska omgivningen ser ut i Nordkoreas närhet. Det är viktigt att se till helheten. Auktoritära regimer är på frammarsch i Thailand och på Filippinerna. Och Kina presenterar nu en alternativ modell för världen – ekonomisk utveckling utan demokrati. Det finns alltså alltfler förebilder för en diktator som Kim Jong-Un om han vill sitta kvar i makten och samtidigt öka handeln. Största hotet för en diktator är en kupp inifrån, inte en folkresning. Men det går inte att styra med bara terror. Kim Jong-Un behöver pengar också och därför måste han få igång ekonomin.
Men tror du verkligen att Nordkorea vågar nedrusta? Är inte kärnvapnen Kim Jong-Uns garant för att stanna vid makten?
– Ja, detta är tiotusenkronorsfrågan som alla ställer sig. Om nedrustningen verkligen blir av kommer den säkert att bli en mycket långsam process. Och det är klart att han ifrågasätter trovärdigheten i Trumps garantier. Om det är något man lärt sig det senaste året så är det att USAs utrikespolitik kan förändras över en natt.
Finns det några länder som är emot mötet och avtalet?
– Nordkorea fungerar som Kinas buffertzon mot västmakterna. De skulle inte vilja ha en västvänlig regim alldeles inpå knuten och är därför intresserade av att behålla status quo. Även Japan har varit mycket kritiskt till Trumps samtal med Kim Jong-Un, bland annat för att man inte ställt som motkrav att bortrövade japaner ska återbördas innan samtalen inleds.
Text: Ulrika Oredsson
