Av Nina Nordh
Ett av de strategiska forskningsområdena vid Lunds universitet är BECC, Biodiversity and Ecosystem Services in a Changing Climate. Här knyts samhällsvetenskaplig, ekonomisk och naturvetenskaplig forskning samman kring frågor som berör ekosystemtjänster och biologisk mångfald i ett förändrat klimat. I forskningen synliggörs hur beroende vi människor är av naturen och hur vi kan utveckla vårt sätt att använda den på ett mer hållbart sätt.
– Många tror att det är nödvändigt att sätta ett ekonomiskt värde på alla ekosystemtjänster för att kunna använda begreppet, men det handlar i stället i första hand om att väga olika värden mot varandra och göra hållbara prioriteringar, säger Cecilia Akselsson som leder temaområdet ekosystemtjänster inom BECC.
Biologisk mångfald behövs för fungerande ekosystem
Det som gör forskningen vid BECC unik är att kunskap om ekosystemtjänster och biologisk mångfald kopplas samman, inte bara när det gäller naturvetenskaplig grundforskning men även till politiska och ekonomiska styrmedel.
Genom att forskarna också samverkar med representanter från till exempel jord- och skogsbruket, ökar möjligheten att de står bättre rustade för en framtid med ett förändrat klimat.
– Klimatanpassning är en viktig fråga inom skogsbruket och många skogsägare funderar över trädslagsval och åtgärder för att minimera risken för skogsskador. Här har vi forskare i BECC en viktig roll att förse dem med underlag, säger Cecilia Akselsson.
Johan Ekroos, temaledare för området biologisk mångfald inom BECC, lyfter fram att utan biologisk mångfald finns det inga ekosystem. Mångfalden är en förutsättning för att naturens maskineri ska fungera optimalt. Det här är också något vi kan dra nytta av i vårt moderna jord- och skogsbruk som samtidigt har höga krav på sig att ge god avkastning.
– Det finns en mängd olika åtgärder för att öka den biologiska mångfalden i jord- och skogsbruket. Ett exempel är anlägga blomremsor intill åkrar. Genom att insekter lättare hittar boplatser och mat nära åkern förbättrar det samtidigt pollineringen av grödorna. När mängden rovinsekter ökar minskar också risken för stora angrepp av skadedjur, säger Johan Ekroos.
Är åker och skog kolsänkor eller kolkällor?
Kunskapen om naturens kretslopp är en viktig del i arbetet med att begränsa klimatförändringen. Forskarna börjar allt mer förstå att sättet vi brukar marken på har stor betydelse för hur mycket kol som binds eller frigörs till luften.
Kol är ett grundämne som finns i allt levande, liksom i de fossila bränslena. Det spelar en nyckelroll genom att en ökad mängd kol i atmosfären i form av koldioxid och metan driver på klimatförändringen.
Vi kan se hur vi med dagens metoder på sikt använder upp näringskapitalet i marken.
– Ett viktigt klimatpolitiskt mål är att återföra kolet tillbaka till naturens ekosystem där det stabilt kan lagras över längre tid. Marken kan bli en källa till utsläpp av kol eller ett kolförråd beroende på hur vi brukar den, men fortfarande är kunskapsluckorna stora när det gäller hur kol omsätts i olika ekosystem, säger Edith Hammer som leder BECC-temat om naturens kolcykel och klimatförändringarna.
– För att kunna säga om skogen är en kolsänka eller en kolkälla är det framför allt viktigt att vi lär oss mer om processerna under markytan, funderar Cecilia Akselsson vidare.
Mycket av kolet är bundet i mikroorganismer
Den kanske mest överraskande forskningen inom området som har kommit på senare år handlar om betydelsen av livet under jordytan.
– Tidigare trodde vi att huvuddelen av det organiska kolet i marken var i form av halvt nedbrutna växter och stora humusämnen, men nu vet vi att det bara är en mindre del. En väsentlig del av det organiska materialet verkar bestå av döda mikroorganismer och små organiska molekyler som stabiliseras på mineralpartiklar eller göms i markens porsystem. Mikroorganismerna använder de organiska kolföreningar som näringskälla och återvinner näringsämnena om de kan komma åt dem, säger Edith Hammer.
Hur påverkar jordbruket jordens näringsämnen?
Ytterligare en viktig aspekt kring vår markanvändning som forskarna vid BECC också studerar är hur jordens näringsämnen påverkas av dagens högintensiva jordbruk. Behöver vi nya sätt att bruka jorden för ett långsiktigt hållbart jord- och skogsbruk?
– Vi kan se hur vi med dagens metoder på sikt använder upp näringskapitalet i marken. Ett exempel på tidigare forskning från BECC handlar om hur plöjning och mineralgödsling utarmar marken genom bland annat en minskad mullhalt. Däremot vet vi inte så mycket ännu om hur den biologiska mångfalden nere i marken påverkas av klimatförändringarna och hur marken brukas. Det är något vi har börjat titta mer på nu. Den största artrikedomen på jorden finns faktiskt i marken i form av bakterier och andra mikroorganismer, säger Edith Hammer.
Följer livet i underjorden "live"
För att bättre förstå livet under markytan har Edith Hammer bland annat varit med om att utveckla ett helt nytt sätt att studera de mikroorganismer som lever nere i jorden. Med hjälp av mikrochip och genomskinliga jordmodeller kan forskarna följa live vad som händer nere i marken. (Läs vidare i artikeln: Livet under markytan i direktsändning.)
– Inom BECC integrerar vi forskning från många olika områden och det har haft en avgörande betydelse för att skapa nya innovativa projekt som kanske annars inte hade blivit av, säger Johan Ekroos.
Ekosystemtjänster brukar delas upp i följande undergrupper:
- Försörjande ekosystemtjänster: de varor som produceras av ekosystem, till exempel mat, vatten, virke och andra råvaror
- Reglerande ekosystemtjänster: processer och funktioner i naturen som direkt eller indirekt gynnar människan, som klimatreglering, vattenrening, kontroll av sjukdomar och pollinering av grödor.
- Kulturella och estetiska ekosystemtjänster: naturens/ekosystemens tjänster som har en positiv inverkan på människans sociala, psykologiska och fysiska välbefinnande, exempelvis naturupplevelser, rekreation och turism.
- Stödjande ekosystemtjänster: viktiga grundläggande funktioner i naturen som möjliggör de övriga ekosystemtjänsterna, till exempel fotosyntes, kretslopp av näringsämnen i naturen och markens bördighet.
Källor: Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet – CEC Syntes nr 1, 2013, Ekosystembaserad klimatanpassning – en kunskapsöversyn från CEC 2017 och Naturvårdsverket: Vad är ekosystemtjänster?
