Forskarskolan är finansierad från 2109 till 2023. Myndighetskapital från fakulteterna ska finansiera tolv doktorander.
Fullt utbyggd kommer den att rymma ett 20-tal doktorander. En bärande tanke bakom satsningen är att tillvarata universitetets bredd, både vad gäller forskning och utbildning. För att möta de stora komplexa utmaningar som samhället har krävs ofta tvärvetenskapliga samarbeten och infallsvinklar från flera håll.
– Universitetet har unika möjligheter med sin bredd och spets att bidra till samhällets utveckling i hållbarhetsfrågor. Satsningen kommer samtidigt att lyfta universitetets forskning och utbildning inom hållbarhet. Med Agenda 2030 får vi tillfälle att stärka tvärvetenskap och samverkan med det omgivande samhället, säger prorektor Sylvia Schwaag Serger.
Basen i forskarskolan utgörs av ett antal tvärvetenskapliga forskarutbildningskurser. Varje fakultet får i uppdrag att utveckla en forskarutbildningskurs om 7,5 högskolepoäng som är öppen för hela universitetet och har utgångspunkt i de frågeställningar som definieras i de globala målen. Totalt blir det åtta kurser. Det långsiktiga målet är att ett 20-tal doktorander deltar i varje kurs.
Agenda 2030 är ett försök att få till en hållbar framtid för vår planet. Statsvetarna Kristina Jönsson och Magdalena Bexell granskar politiken kring Agenda 2030 och dess globala mål. Här listar de sina iakttagelser hittills.
Vad du inte visste om de globala målen...
Statsvetarna Magdalena Bexell och Kristina Jönsson granskar politiken kring Agenda 2030. Kristina Jönsson är också koordinator för den nya forskarskolan. Foto: Kristina Lindgärde
Det unika
Detta är första gången som alla världens länder går samman och sätter upp gemensamma mål för hållbar utveckling i flera dimensioner: ekonomiska, sociala och miljömässiga. Föregångarna millenniemålen och Agenda 21 fokuserade på fattiga länder respektive miljö och utveckling.
– Jag minns att jag faktiskt blev överraskad av att alla världens länder kunde komma överens om en så omfattande agenda, säger Kristina Jönsson.
Vad många missar
De 17 globala målen är ett resultat av politiska, mellanstatliga förhandlingar i FN. Kompromisserna är både agendans styrka och svaghet, enligt forskarna: Målen fick ett politiskt momentum genom att antas av alla världens länder. Samtidigt utgör målen bara en lägsta gemensam nämnare. Det är i det här ljuset man ska förstå varför ett mål som demokrati inte finns med. Som en kompromiss fastslogs istället vikten av ansvarsutkrävande. Den kritiskt sinnade kan betrakta målen som urvattnade, andra som förankrade.
Flera mål utmanar Sverige
Även om Sverige tagit på sig ledartröjan och ligger långt framme i många mätningar, finns utmaningar också här. Mål tio om minskad ojämlikhet kan vara svår att uppnå när klyftorna ökar.
– Mål tolv om hållbar konsumtion och produktion är också en stor utmaning. Inte minst om man räknar in att vi konsumerar mycket som producerats utanför Sverige på icke hållbara sätt, säger Kristina Jönsson.
Den (bristande) svenska förankringen
Varje regering ska ta fram en plan för hur målen ska realiseras i det egna landet. Regeringen Löfvens handlingsplan för Agenda 2030 kom först i juni 2018 och förankrades inte i riksdagen.
– Det är synd. Nu blir genomförandet mer beroende av valcykler. En parlamentarisk förankring hade ökat chansen till långsiktigt genomslag. Moderaterna sade direkt att de ska skrota den nuvarande handlingsplanen. Och Liberalerna är kritiska till Agenda 2030 eftersom den inte innehåller ett demokratimål, säger Magdalena Bexell.
Full av målkonflikter
Agenda 2030 punktar upp vad som ska göras, men det är upp till varje genomförare – land, kommun, företag eller organisation – att komma fram till hur det ska göras. Ledarskap på den nationella politiska nivån är avgörande, menar forskarna. Och uppgiften att hantera målkonflikter ligger hos politikerna, vilket kan vara en utmaning när politiken ofta har en betydligt mer kortsiktig agenda än till år 2030. En minst lika stor utmaning handlar om komplexiteten.
– Ett syfte med Agenda 2030 är att tvinga till holistiskt tänkande och skrota stuprörstänkandet, säger Kristina Jönsson.
Olika lösningar
I sin forskning har Kristina Jönsson och Magdalena Bexell också studerat hur Ghana och Tanzania anammar Agenda 2030.
– Utvecklingsländer väljer ofta ut några mål och satsar på dessa. Vi har sett mer diskussion om målens substans i dessa länder, medan politisk debatt i Sverige hittills mest rört processer kring Agenda 2030, säger Kristina Jönsson.
Den svåra konsten att mäta
Hur ska 193 länder lyckas mäta och utvärdera sina insatser på ett tillförlitligt och någorlunda likartat sätt? Detta är en fråga som just nu diskuteras livligt i forskarkretsar och inom FN-systemet. Och SCB hjälper via Sida utvecklingsländer att bygga upp politiskt oberoende statistiska institutioner.
– Mätbarhet är nödvändigt för uppföljning, men fångar inte alla viktiga aspekter av hållbar utveckling, säger Magdalena Bexell.
Effekterna hittills
Den stora fördelen med Agenda 2030, enligt forskarna, är att den har bidragit till att bredda begreppet hållbarhet och till att ge förnyad politisk kraft till nationell och internationell politik för hållbar utveckling. Det har forskarna sett i den mängd initiativ som genomförs på alla nivåer, även lokalt.
– De globala målen är ett raster man lägger på verkligheten som gör att man ser problem som man kanske annars inte skulle upptäcka, säger Magdalena Bexell.
