Det som universitetet främst kommer att förlora pengar på är de internationella studenterna utanför EU – de så kallade avgiftsstudenterna. Förra året fick man in 124 miljoner för dessa och riktigt hur mycket man förlorar i år är svårt att uppskatta nu. En del av årets pengar har redan kommit in.
Övriga inresande studenter på exempelvis Erasmusstipendier drog in 65 miljoner kronor förra året. De studenter inom denna grupp som redan har betalat, men inte kommer hit – eller har åkt hem – kommer man inte återbetala. LU:s linje är att man fortsätter bedriva undervisning på tillräckligt hög nivå digitalt.
Pausas eller byggas om
De så kallade freemovers som söker sig hit på egen hand från ett EU-land kommer troligen att bli färre, vilket i sin tur innebär att dessa platser kan disponeras av svenska studenter. Söktrycket har ökat med 16 procent jämfört med förra året, så att fylla platser framöver lär inte bli svårt. En del utbildningar på framför allt masternivå, som är beroende av en större andel inresande studenter, kan komma att behöva pausas eller byggas om.
– Det är tråkigt för de utbildningar som drabbas och skapar självklart ett merarbete. Universitetet har dock råd att underproducera ett tag eftersom vi har överproducerat under många år, säger Tim Ekberg.
En utsatt grupp är doktoranderna som har sina fyra finansierade år på sig att bli klara, samt postdocs som inte kommer iväg eller kan tas emot på grund av reserestriktioner.
När det gäller den etablerade forskningen är det flera av de internationella projekten som pausats eller gått ner på sparlåga, men Tim Ekberg räknar med hänsyn, förståelse och generositet från forskningsfinansiärerna för detta. Det är också troligt att höstens forskningsproposition kommer att färgas och påverkas av coronapandemins konsekvenser.
– Förhoppningsvis satsar regeringen på forskningen än mer framöver för att ytterligare stärka grunden för Sverige som kunskapsnation.
Ofrivilligt anställningsstopp
Tim Ekberg säger att universitetets största utgift är löner och att många lärar- och forskartjänster inte tillsätts som planerat, eftersom dessa ska utlysas i bred konkurrens och internationellt.
– Här kan man inom flera områden tala om ett ofrivilligt anställningsstopp. Men bilden på vad detta kommer att innebära ekonomiskt är inte riktigt klar än.
Det finns också en oro i organisationen om vad som händer för de intäktsdrivna verksamheter som inte kommer att klara sina budgetar och andra delar där det uppstår arbetsbrist på grund av pandemin.
– De som är anställda har ju sina löner, säger Tim Ekberg. Och universitetet ser inget behov av att friställa personal. På sikt kan dock en nedgång av världsekonomin påverka utdelningen till forskningen negativt från flera av de externa bidragsgivarna.
På sektionen Planering arbetar man också med omvärldsanalys och Tim Ekberg kan se hur särskilt studentmobiliteten kommer att påverkas av den nuvarande och risker för framtida pandemier.
– Den internationella globaliseringsrörelsen hade redan före pandemin börjat möta motstånd genom en ökad nationalism och protektionism, och nu riskerar det att bli värre. Även efter att världen börjat öppna upp finns det en risk att studenterna kommer att vilja hålla sig i eller närmare sitt eget hemland.
Det är en oroande trend och Tim Ekberg menar att det är viktigt att vi inte kryper in i våra skal utan arbetar för fortsatt öppenhet mellan världens universitet.
Ställa om vår utbildning
På hemmaplan måste vi också arbeta med att ställa om vår utbildning till arbetsmarknadens nya behov. Inom utbildningsnämnden finns en arbetsgrupp som arbetar med att ta fram nya utbildningspaket. Och just nu råder en febril verksamhet med sommarkurserna som man fått nya pengar till från regeringen. Tre exempel på sommarkurser som möter pandemins effekter är en kurs för skådespelare, en för journalister och en för piloter, som ges av Trafikflyghögskolan. Andra sommarkurser uppdateras och ges igen.
– Fakulteterna är positiva till sommarkurserna, men det finns samtidigt en oro bland lärare som arbetar hårt nu för att sommarsemestern är i fara. Vi kommer självklart inte tvinga några lärare att arbeta med sommarkurser, säger Tim Ekberg.
Det hårda trycket på lärarna under vårterminen har framför allt handlat om att digitalisera hela sin undervisning och i de allra flesta flera fall även examinationerna.
– Vi har pratat om digitalisering i tio år och nu – pang över en natt – kunde vi erbjuda 40 000 studenter digital undervisning. Fascinerande! Nu gäller det att inte halka tillbaka i gamla hjulspår, tycker Tim Ekberg. ”Blended learning” är det nya normala.
