När tankesmedjan LU Futura drog igång för ett år sedan var framtidens arbetsliv den fråga som Maria Stanfors, från Ekonomighögskolan, Jenny Julén Votinius från Juridicum och Jonas Granfeldt från Språk- och litteraturcentrum valde att arbeta med.
Arbetslivet är välfärdssamhällets grund. Om inte arbetslivet och arbetsmarknaden fungerar, uppstår problem som minskar resurser till angelägna välfärdssatsningar, menar forskarna. Detta gäller inte bara på makroplanet utan även på mikroplanet. Individer som saknar jobb eller upplever problem på arbetsplatsen får en sämre utveckling av sina inkomster, vilket i sin tur kan leda till negativa hälso- och välfärdskonsekvenser. I hög utsträckning överförs problematiken till nästa generation vilket gör den än mer angelägen att förstå. Föränderliga tider i termer av demografi, ekonomi och teknik gör att både människor och regelverk måste anpassas. Frågan är bara hur och på vilka sätt.
- Framtidens arbetsliv är ett komplex som vinner på att belysas utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv, säger Maria Stanfors.
I höst kommer forskare och experter från det omgivande samhället att presentera nya rön och diskutera framtidens arbetsliv i en ny seminarieserie. Under tre hösteftermiddagar diskuteras trender med uppenbar betydelse för arbetsmarknad och arbetsliv: digitalisering, en åldrande befolkning och ökad globalisering. I viss mån är dessa fenomen relaterade, men det är oklart vilka konsekvenser de har för framtidens arbetsliv. Varje seminarium kommer att föra samman experter från olika ämnesområden för att bidra till både breddad och fördjupad förståelse.
- Följer man den här seminarieserien kommer man att lära sig väldigt mycket om viktiga samhällsfrågor! Det är allmänbildning på hög nivå för många olika grupper inom och utom Lunds universitet. Det flervetenskapliga tilltalet och sammansättningen av talare gör att forskare inom respektive fält får breddade kunskaper, säger Jonas Granfeldt.
Digitalisering
Det första seminariet handlar om digitalisering. Digitaliseringen av arbetslivet innebär på många sätt en positiv teknikutveckling, menar LU Futura-forskarna, men den innebär också stora omställningar och utmaningar som måste hanteras på såväl individ-, företags- som samhällsnivå. En central fråga är vilka yrken som kommer att behövas i framtiden.
- Hög och lågkvalificerade arbeten ökar medan mellanskiktet minskar, säger Maria Stanfors. Det påverkar kompetensförsörjning och får fördelningspolitiska konsekvenser då den ekonomiska ojämlikheten ökar. Digitaliseringen innebär också en utmaning för den svenska arbetsmarknadsmodellen i och med att arbetsförhållanden och anställningsrelationen, särskilt för personer verksamma inom den så kallade plattformsekonomin, påverkas.
Längre arbetsliv
Det andra seminariet handlar om ett längre arbetsliv. Om välfärden ska behållas måste fler arbeta högre upp i åldrarna. I detta avseende kan digitalisering och ny teknik vara avgörande, då vissa arbetsuppgifter blir lättare. Men det är också viktigt att hitta fungerande modeller för att organisera arbetsplatser för att möta den äldre arbetskraftens kompetenser och behov, inte minst i termer av arbetsmiljö. Även här måste lagar och social infrastruktur ses över.
- Om fler ska arbeta längre måste vi lösa frågan om omsorg, inte minst av de äldre som i hög grad vistas i de egna hemmen. Det obetalda omsorgsarbetet kommer att öka och det blir en svår kombination, inte minst för kvinnor, om inte resurser till äldreomsorg och äldrevård ökar, säger Maria Stanfors.
Språk och kommunikation
Det tredje seminariet handlar om språk och kommunikation. Trots att dessa kompetenser spelar en central roll i allt mänskligt (sam)arbete uppmärksammas de sällan i diskussioner om framtidens arbetsliv. Svar behövs på frågor om behov av språkkunskaper på arbetsmarknaden. Vem behöver kunna vilka språk och hur påverkar språkkunskaper vägen in i framtidens arbetsliv? Den förändrade språksituationen innebär idag att engelska är det dominerande globala språket samtidigt som mångspråkigheten ökar i Sverige till följd av invandring. Vilka konsekvenser kommer denna parallella en- och mångspråkighet att få på arbetsmarknaden och arbetslivet?
Seminarierna riktar sig till studenter och personal vid LU – såväl akademisk som administrativ – men också till företrädare för det omgivande samhället, brett definierat som administration, näringsliv och politik. Seminarierna är också öppna för den intresserade allmänheten och media.
